Juridisk Tidsskrift. H. 7 och 9 innehålla en skarp polemik mellan N. Cohn och VINDING KRUSE ang. den danska tinglysningslagen. I h. 8 anmälas några böcker, däribland Ussings Aftaler paa Formuerettens Omraade.

H. N.

    Defensor legis. I h. 9 anmäler EDVARD EDELMAN utförligt Georg Stjernstedts skrift Brottmålsadvokaten. JARL L:SON RENWALL behandlar i h. 7—8 frågan om medicinsk sakkunskap i rättegång. Samme förf. lämnar i h. 10 ett bidrag till tolkningen av finska Strafflagen 25: 1, som angår kvalificerat frihetsberövande, vad man i Finland kallar människorån. Vissa bekanta händelser skänka aktualitet åt förf:s slutsats att det i lagrummet åsyftade tvångstillståndet icke föreligger om en kommunist »skjutsas» till Ryssland men väl om en fascist utsättes för samma behandling.

H. N.

    Statsvetenskaplig Tidskrift. Fjolårets 4:de häfte inledes av en uppsats av prof. KNUD BERLIN, som berör ett synnerligen aktuellt ämne, nämligen den dansk-norska grönlandskonflikten. Förf. behandlar dock endast en detalj av den vidlyftiga rättstvisten, tolkningen av den dansk-norska Östgrönlandstraktaten år 1924, vilken han ställer i belysning av den bekanta Oregontraktaten år 1818 mellan Amerikas Förenta Stater och Storbritannien.
    Justitierådet BIRGER WEDBERG avlivar i en intresseväckande och på grundlig källforskning byggd studie, »Justitiekanslern och Högsta Domstolen 1809—1840», den gamla teorien, att justitiekanslern under nämnda period skulle ha varit den verklige chefen för justitieväsendet. Förf. anser honom snarare kunna betecknas som »en juridisk klockarfar».
    Slutligen lämnar lektor HENRY LINDSTRÖM en även för den praktiska juristen givande redogörelse för tillkomsten av bestämmelserna i 1864 års näringsfrihetsförordning om utlännings rätt att driva handels-, fabriks- och hantverksrörelse.

G. B.

    Nordisk Tidskrift innehåller i h. 7 och 8 en artikel av prof. STANG däri denne, delvis med stöd av personliga hågkomster, livfullt skildrar fem förgrundsgestalter inom nordisk rättsvetenskap, nämligen danskarna Ørsted och Jul. Lassen, norrmännen Schweigaard och Hagerup samt svensken Almén. Artikeln, som i sin helhet är ägnad att belysa den nordiska rättsvetenskapens enhet och särprägel, avslutas med intressanta reflexioner angående vissa moderna rättsvetenskapliga strävanden i de nordiska länderna, därvid för Sveriges del Lundstedt nämnes.

I. S.