Nordisk Tidsskrift for International Ret. Acta scandinavica juris gentium. Första häftet för 1932 inledes med ett av kontorchefen i danska handelsministeriet HELPER författat referat över de internationella checkrättskonventionerna av 1931. Vidare innehåller häftet första delen av en avhandling av prof. F. CASTBERG, »Internasjonale domstolers overskridelse av sin kompetanse». Svenska och norska domar berörande internationell privaträtt refereras av resp. prof. Ö. UNDÉN och domaren i Oslo byrett C. KRUSEJENSEN. I »Acta scandinavica juris gentium publiceras en uppsats av prof. vid universitetet i Kovno, ALEXANDER JASCENKO, »Der Souveränitetsbegriff im Zusammenhang mit der Definition des Staates und der Staatenverbindungen». Artikeln utgör en sammanfattning av åsikter, som förf. framställt i ett på litauiska språket offentliggjort arbete över folkrätten, vars titel (som på svenska torde böra återgivas med »Internationell författningsrätt») antyder författarens uppfattning av statssamfundet som en federativ statsbildning. — Häftet utfylles för övrigt av översikter över tilldragelser på det internationella området, litteraturrecensioner o. s. v

T. G—l

 

    Ugeskrift for Retsvæsen (h. 11—34). I bilagorna till FLU:s utl. nr 20 vid 1931 års riksdag antyddes det värde för blodundersökning i faderskapsmål som kunde ligga i upptäckterna av dels de nya blodtyper, som nobelpristagaren Landsteiner benämnt M, N och MN, och dels typen A:s uppdelning i två undergrupper. Närmare härom talar prof. BORUM i en anmälan av prof. Thomsens arbete Menneskets blodtyper og deres Betydning i Retssager (h. 18). Den teoretiska möjligheten att genom blodprov utesluta faderskap säges ha stigit från 9 till 40 procent. Enligt B. bör blodprovet processuellt städse — även i fråga om utomäktenskaplig börd — betraktas blott såsom ett visserligen särdeles kraftigt indicium, ej som fullt bevis. Särskilt uppmärksammar han vad påföljden må bliva av moderns vägran att medverka till blodundersökning, såsom bekant ett av våra »aktuella spörsmål» (NJA II 1931 s. 470 f.). Enligt en Højesteretsdom av 1931 har moderns vägran ej samma betydelse som om blodprov skett och talat mot faderskapet. B. finner, liksom Thomsen, detta resultat riktigt och anser lagstiftningens ingripande överflödigt. Moderns vägran att avstå »de Par Draaber Blod» bör redan nu kunna medföra, om hon är part, att saken avvisas och eljes vite av böter eller fängelse. Mot B:s artikel har framställts vissa anmärkningar av Sekretær LUND-ANDERSEN (h. 26). Han förmenar, med stöd särskilt av en i år meddelad Højesteretsdom, att praxis som fullt bevis godtar en blodbestämning enligt det gamla 4-gruppsystemet, medan en bestämning efter MN-systemet värderas blott som indicium. I olikhet mot B. anser han erforderligt att påföljderna av vägran regleras i lag.
    Overretssagf. JARNER m. fl. ha behandlat frågan, om vid bodelning i anled-

 

TIDSKRIFTSÖVERSIKT. 453ning av separation eller äktenskapsskillnad hyresrätten till den gemensamma bostaden kan, särskilt i betraktande av hyresvärdens intressen, tilläggas make som ej deltagit i hyresavtalet (h. 14, 20, 24). Prof. BENTZON sammanställer vår nya testamentslagstiftning med den danska rätten. Där de skilja sig ger han i allmänhet den senare företräde; han finner dock att dansk lag gärna kunde, efter svenskt föredöme, utsträcka rätten att göra »nödtestamente» till andra fall än sjukdom och även införa viss klandertid. Om värdet av tolkningsregler är han tveksam. Efter B:s mening borde en gemensam nordisk lag om testamente kunna med fördel bringas till stånd (h. 14). Prof. USSING ger en kommenterad resumé av SvJT:s enquête om köplagens första kvartsekel. Särskilt uppehåller han sig vid 23 och 24 §§ som han anser höra till lagens redaktionellt svagaste partier; han ifrågasätter huruvida giltig grund finnes att behandla genusköp olika mot speciesköp. Sitt omdöme om lagen sammanfattar han i orden att den är »et af de allersmukkeste Skud paa den fællesnordiske Lovgivnings Stamme» och dess skapare väl förtjänta av »taknemlig Beundring» (h. 14). Med anledning av ett färskt rättsfall har denna fråga diskuterats: när en löftesman, som till begränsat belopp åtagit sig ansvar för den förlust borgenären kan lida till följd av sitt ekonomiska mellanhavande med gäldenären, i sin tur erhållit säkerhet av gäldenären, äger han då bättre rätt till säkerheten än borgenären? USSING anser frågan böra besvaras nekande, såframt säkerheten ställts med hjälp av just de värden vilka borgenären på grund av löftesmannens ansvar betrott gäldenären. Svaret finner han följa av detta borgensansvars natur, men han menar att man i regeln kan komma till samma resultat även med stöd av 33 § avtalslagen (h. 12, 16, 20). En redan i förra årgången påbörjad diskussion om ansvarsförsäkring har fortsatts i flera häften och tillsvidare fått sin avslutning i USSINGS läsvärda uppsats Et Par Ansvars- og Forsikringsproblemer (h. 24). Frågan gäller ansvarsförsäkrarens ställning då två personer skadats genom en tilldragelse vartill båda bära skulden. Svaret beror delvis av, om i sådant fall skadeersättning skall utgå efter »bruttoberäkning», såsom Stang anser, eller efter »nettoberäkning». Ämnets invecklade beskaffenhet förbjuder ett kort referat. Landsretssagf. HURWITZ skriver Om Anke af Edsdomme (h. 26). Mot sådana under rättegången givna domar står, enligt en lag av 1922, särskild talan öppen, men i praxis råder osäkerhet huruvida det även är tillåtet att överklaga dem i samband med slutliga utslaget. Förf. önskar en lagbestämmelse som gör särskild talan till enda rättsmedel (frånsett Oprejsningsbevilling). För det år 1931 framlagda tyska förslaget till ny civilprocessordning redogör prof. MUNCH-PETERSEN, under jämförelse med Retsplejeloven (h. 26). Förslaget med motiv säger han innehålla »en sand Guldgrube af processuelle Betragtninger og Synspunkter». — Av det omväxlande och rika innehållet i häftena skall ytterligare blott nämnas en av BENTZON författad utförlig anmälan av Borums Lovkonflikter (h. 20).

B. W.