Juridisk Tidsskrift. I h. 2 redogör Dommer A. P. LARSEN för de danska lagarna den 28 april och 22 nov. 1931 om »Landboakkord». Genom dessa lagar ha statsmedel, i allt 10 milj. kr., ställts till förfogande för genomförande av ackord åt gäldtyngda lantbrukare. Statshjälpen lämnas i form av lån, vilkas högsta belopp genom lag den 16 mars 1932 bestämts till 8,400 kr.

 

    Tidskrift, utg. av Juridiska föreningen i Finland. H. 2 o. 3. Av innehållet i andra häftet må nämnas en artikel av professor O. Hj. GRANFELT angående några frågor om civildoms subjektiva rättskraft dels, vid fall av solidarisk proprieborgen, i förhållandet löftesmännen emellan, dels, vid växelregress, ifråga om växelborgenärs eftermän, resp. förmän, när växelborgenärens talan ogillats. — Om Wasa hovrätts »titulaturböcker» handlar en artikel av KAARLO IGNATIUS. Kunna de spörsmål angående rätta titulaturen i brev m. m., vilka då och då alltjämt möta i veckotidningarnas frågespalter, förefalla av behovet föga motiverade, måste man däremot efter att hava läst denna roande artikel säga sig, att sådana hjälpredor, varom där är tal, måste varit fullkomligt oumbärliga ännu för en mansålder sedan för att man skulle lyckas åstadkomma den med hänsyn till brevmottagarens såväl som brevskrivarens rang och innehav av ordnar m. m. noga avpassade inledning och avslutning av ett brev, som bruket då fordrade. — Förutom en tredje uppsats angående ett till förvaltningsrätten hörande spörsmål innehåller häftet vidare ett par bokrecensioner av ERIK AF HÄLLSTRÖM, den ena avhandlande R. A. Wredes kommentar till den finska avtalslagen, den andra Ussings Aftaler. — I det tredje häftet förekommer bl. a. en artikel av GUNNAR LANDTMAN angående »Rättsförhållandena bland Kiwai-papuanerna» i brittiska Nya Guinea, en intressant studie i vilken förf. söker »åskådliggöra vilket detaljerat innehåll rättsseden hos ett lågt stående folk kan ha utbildat, ehuru de gällande normerna endast innefatta en vanerätt utan någon form av skriftlig uppteckning». — Emot framförallt den klassiska straffrättsskolans vedergällningsteori hävdar RAFAEL KARSTEN i en uppsats om »Samhällets straffrätt» nödvändigheten av att å straffet tilllämpa den sociologiska synpunkten, d. v. s. att beakta behovet av samhällsskyddet. Förf. söker även att genom belägg, hämtade ur hans egen erfarenhet av förhållandena hos vissa indianstammar, bevisa att icke heller vid straffets historiska utveckling vedergällningsteorien spelat den roll man velat tillmäta den, då man allmänt sökt straffets ursprung i den privata självhämnden och längre fram i en offentlig hämnd. För den aktuella kriminalpolitikens del resulterar förf:s åsikt i ett krav på strängare straffbehandling och på återinförande av dödsstraffet. — Ett rättshistoriskt bidrag har lämnats av RAGNAR HEMMER i en uppsats angående frågan om vad enligt östgötalagen skall förstås med en gävträl. — I övrigt innehåller detta häfte en uppsats av LAURI CEDERBERG angående frågan om möjligheten av att genom majoritetsbeslut bestämma om likvidation av ett aktiebolag, ett spörsmål som ju vår aktiebolagslag uttryckligen besvarat genom regeln i 93 § 2 st.

Ph. H.