Statsvetenskaplig Tidskrift. Fil. lic. G. SWENSSON avslutar i det nu utkomna 2:a häftet sin redogörelse för de norska formandskapslagarna av år 1837. — Prof. G. LEIBHOLZ, Göttingen, lämnar en analys av valrättsproblemen i en uppsats kallad »Demokrati och valrätt». Förf. uppdrager en intressant jämförelse mellan majoritetsvalsystemet och den proportionella valmetoden. Han finner, att den förra metoden verkar »representationsgrundande», medan den senare har endast matematiskt statistiska verkningar. Det proportionella systemet är enligt förf. utmärkande för den moderna massdemokratiska partistaten, medan majoritetsvalmetoden är ett kännemärke för den klassiska representativa parlamentarismen. — Även fil. mag. BÖRJE BESKOW behandlar i en uppsats »Proportionalismen i stöpsleven» aktuella valrättsproblem. Till utgångspunkt tager han den kungl, propositionen vid detta års riksdag om »riksmandat». Förf. kan för sin del icke godkänna tankegången i propositionen, varför han föreslår en annan lösning. Hans eget förslag går ut på, att samtliga mandat först fördelas mellan partierna efter deras sammanlagda röstetal för hela riket och därefter inom varje parti mellan valkretsarna efter partiets röstetal i dessa. — Prof. R. MALMGREN behandlar i ett diskussionsinlägg den vid årets riksdag debatterade frågan om en avgjord eller förfallen fråga ånyo får upptagas vid samma riksdag genom kungl. proposition. Förf. hävdar som bekant, att detta icke är möjligt, och polemiserar i artikeln mot de synpunkter, som inom riksdagen anfördes för den motsatta meningen.
    Årets 3:dje häfte innehåller bl. a. en uppsats av HARALD WIGFORSS »Fosterländska Förbundet» som behandlar uppkomsten av ett av våra första rikspartier.

G. B.

 

    Zeitschrift für ausländisches und internationales Privalrecht innehåller i årg. 1932 häftet 1—2 två artiklar av W. PAPPENHEIM, den ena angående »Die Rechtsnatur des 'Sitzenbleibens im ungeteilten Gut' im dänischen Recht» (s. 120—134), och den andra angående »Die Gesetzgebung Norwegens vom 1. Januar 1926 zum 1. April 1932» (s. 194—232), vilken innehåller redogörelse för bl. a. 1927 års norska lagar om förmynderskap, om makars förmögenhetsrättsliga förhållanden och om oskiftat bo samt 1930 års lag om skifte.