Den rättsvetenskapliga världskongressen i Haag. I enlighet med tidigare i SvJT (1931 s. 634—635; 1932 s. 288 och 408) meddelade notiser ägde världskongressen rum d. 2 — 6 aug. 1932. Anmälda voro 316 deltagare, därav omkring 250 (från Sverige 3, från Danmark 1, Finland 2, Norge 1) personligen närvarande, representerande samtliga världsdelar. Kongressen

 

öppnades tisdagen d. 2 aug. i den vördnadsbjudande »Ridderzaal» i Haag med anföranden av Nederländernas utrikesminister Jonkheer F. B. van Blokland, presidenten i Académie internationale de droit comparé prof. A. S. de Bustamante (la Habana), kongressens generalsekreterare prof. E. Balogh (Berlin), the Rt. Hon. Lord Hanworth (London) och prof. J. H. Wigmore (Chicago). Det fortsatta kongressarbetet bedrevs å fem sektioner, vilka sammanträdde å var sin sal i fredspalatset och där behandlade var och en de fyra ämnen, som förut angivits i SvJT. I ämnet nr 6 (principerna för skadeståndsskyldighet) fungerade bl. a. prof. V. Lundstedt (Uppsala) som referent (»rapporteur général»). Av kongressen och dess särskilda sektioner antogos åtskilliga resolutioner, vilka torde komma att offentliggöras i kongressens handlingar. För nordiska jurister av aktuellt intresse synes framför allt vara en av fjärde sektionen antagen resolution rörande ämnet nr 13 (statens ansvarighet), vilket delvis sammanföll med ett å femtonde nordiska juristmötet behandlat överläggningsämne, »Stats och kommuns ansvar för sina tjänstemäns handlingar»; nämnda resolution gick ganska långt i fråga om statens ansvarsskyldighet. Kongressen uttalade sig vidare för önskvärdheten av en internationell juridisk fakultet under överinseende av Académie internationale de droit comparé samt en internationell tidskrift för jämförande rättsvetenskap, som skulle utgöra akademiens officiella språkrör, ävensom för lämpligheten av att jämförande rättsvetenskap upptoges som läroämne inom alla länders juridiska fakulteter; dessa önskemål få väl anses ställda på framtiden. Kongressen avslutades med ett högtidssammanträde, lördagen den 6 aug., i samma sal där den öppnats. Utom redogörelser för kongressens och dess sektioners arbete förekom därvid ett högstämt avslutningstal av akademiens vice president, prof. H. Lévy-Ullmann (Paris).
    Onsdagen d. 3 aug. sammanträdde den fasta mellanfolkliga domstolen i sin sessionssal i fredspalatset för att avkunna beslut med anledning av norska regeringens anhållan om vissa provisoriska åtgärder mot danska regeringen med avseende på ett område i sydöstra Grönland. Detta sammanträde tilldrog sig helt naturligt även kongressdeltagarnas synnerliga intresse och föranledde en stunds paus i kongressens förhandlingar.
    Fredagen d. 5 aug. avtäcktes högtidligen, likaledes i fredspalatset, en minnesstod över Nobel-pristagaren Louis Renault.
    För övrigt visades kongressdeltagarna (jämte deras damer) stor gästfrihet: ett flertal »réceptions» hade anordnats på aftnarna efter förhandlingarnas slut, och utfärder till Delft (Hugo Grotius grav), Leyden och Zuyder-Zees torrläggningsföretag erbjödo deltagarna en välkommen förströelse efter avslutat arbete.

C. G. Bj.