Rådhusrätternas rekrytering. Genom k. brev d. 30 sept. 1932 (SFS nr453) har fastställts sådan ändring i stadgan för magistraten och rådhusrätteni Hälsingborg, att en ordinarie assessorstjänst utbytts mot en e. o. assessorsbefattning. Den e. o. assessorn förordnas av magistraten på viss tid ej understigande ett och ej överstigande tre år. Förordnandet kan förlängas för varjegång på enahanda tid som nu sagts. I fråga om behörighet till erhållande avförordnandet gäller vad i domsagostadgan är föreskrivet beträffande biträdandedomare i domsaga. Avlöningen utgör 5,200 kr.
    Hovrätten över Skåne och Blekinge framhöll i sitt utlåtande i ärendet, attgenom föreskriften i fråga om behörigheten till förordnandets erhållande öppnades tillfälle till önskvärt samarbete mellan hovrätten och rådhusrätten fördennas tillfredsställande rekrytering.

 

    Assessors i hovrätt tjänstgöring å landet. K. M:t har genom kungörelse d. 16 sept. 1932 (nr 442) ändrat § 2 i K.K. d. 14 juni 1928 (nr 188)ang. assessors i hovrätt tjänstgöring vid underdomstol å landet. Enligt denändrade lydelsen har möjlighet beretts hovrätterna att i större utsträckningän hittills för tjänstgöring å landet begagna jämväl de i tjänsten äldre assessorerna. Dock är den i tjänsten äldre ej skyldig att framför den yngre mottaga sådant förordnande under längre tid än sammanlagt ett år.

 

    International Law Associations trettiosjunde kongress ägde rum d. 8 —12 aug, d. å. i Oxford och besöktes av inemot 200 deltagare, därav från Sverige 8. Kongressens sammanträden höllos i Oxford Union Societys »hall», kallad the antichambre of the House of Commons med anledning av att en stor del av Englands mest framstående politiska personligheter där erhållit sin träning såsom debattörer. Deltagarne i kongressen hälsades välkomna av dess president Lord Blanesburgh, av vice kansleren vid universitetet och av stadens mayor. En episod, som väckte stor entusiasm under öppningshögtidligheterna var, då utrikesministern, Sir John Simon, tog till ordet och i ett utomordentligt anslående anförande hälsade kongressen såsom ett instrument för världsfredens bevarande. Överhuvud var det förvånande, åtminstone för en deltagare från en så lugn vrå av världen som Sverige, att finna, vilken dominerande plats icke blott i debatterna utan ock vid samtal man och man emellan upptogs av yttranden om faran för ett eventuellt störande av världsfreden. Till stor del berodde detta givetvis på att dylika uttalanden lågo nära till hands, då å föredragningslistan förekommo frågor, sådana som om krigförandes rättigheter och skyldigheter med hänsyn till neutral egendom till sjöss, neutralas skyldighet vid lantkrig, verkan av krig på neutral egendom i krigförande land och på avtal mellan kontrahenter, tillhörande länder, som voro i krig med varandra, m. fl., vilka ämnen nästan tycktes tilldraga sig den största

 

NOTISER. 597uppmärksamheten. På detta område råkade diskussionen ofta in på frågan, huruvida det icke numera kunde anses fastslaget genom nationernas förbundsavtal och Briand-Kellog-pakten, att i händelse av krig det överhuvud icke finge finnas några stater, som hölle sig neutrala. Det gjordes gällande, att, om en stat började krig, skulle samtliga övriga medlemmar av nationernas förbund samverka för att straffa den »brottslige». Denna fråga framkallade åter en annan, nämligen hur det skulle kunna utrönas, vem, som »börjat», d.v.s., huruvida kriget vore ett anfalls- eller försvarskrig. Vid jämförelse med det intresse dessa ämnen tilldrogo sig, väckte det hos flera deltagare uppmärksamhet, att ett utomordentligt talangfullt och varmhjärtat anförande av en framstående engelsk deltagare i kongressen till försvar för minoriteternas rätt mötte ett synnerligen kyligt mottagande utom från Tyskland och de mindre staternas representanter.
    Det kändes ganska angenämt när diskussionen från att beröra ovannämnda brännbara ämnen hade att taga hand om sådana frågor av privaträttslig natur som om lösande av konflikter mellan olika länders lagar i fråga om äganderättens övergång vid köp av lös egendom, om cifkontrakt och om jurisdiktionen vid äktenskaps ingående och upplösning. I de båda förstnämnda frågorna förelågo rapporter från särskilda kommittéer, vari justitierådet Algot Bagge varit, i den, som behandlade lagkonflikter, ordförande, och i den, som uttalat sig om cifkontrakt, ledamot. Alla tre frågorna vunno vid denna kongress sin slutliga lösning, såvitt deras handläggning av International Law Association anginge. Uti frågan om jurisdiktionen vid äktenskaps ingående och upplösning förelåg en rapport, innehållande en värdefull utredning rörande förhållandena på området i olika länder.
    På framställning av Baltic and International maritime Conference hade av exekutiva rådet i International Law Association tillsatts en kommitté med uppdrag att företaga en undersökning angående orsakerna till och botemedlen mot den i många länder föreliggande långsamheten i rättegångsförfarandet i sjörättsmål, och de olägenheter denna orsakade den internationella sjöfarten och handeln. Kommittén hade i sin ordning till olika länders avdelningar av International Law Association och till enskilda utsänt ett cirkulär med begäran om svar å vissa frågor i ovan angivna hänseenden. Denna kommitté framlade nu för kongressen en rapport, innehållande lydelsen av de inkomna svaren.
    Ytterligare ärenden vid kongressen voro om kodifikation av den internationella rätten, om karteller, om skydd mot missbruk av välkända namn och märken, som icke vore skyddade genom registrering, m. fl.
    För den mera sällskapliga delen av samvaron mellan deltagarna utgjorde Oxford med dess vackra och minnesrika colleges en idealplats. Deltagarna visades också en utomordentlig gästfrihet. De dagliga måltiderna kunde intagas i en av colleges och i den måhända ståtligaste av dessa senare, Magdalen College, voro deltagarna inbjudna till en synnerligen stämningsfull bankett. Utfärder till Windsor Castle med ångbåtstur på Themsen samt till en typisk engelsk herrgård, tillhörande dottern till International Law Associations avlidne president, Lord Phillimore, erbjödo deltagarna tillfälle att njuta av typiska bilder från det vackra engelska sommarlandskapet.

G. H.