Sextonde nordiska juristmötet. Den svenska styrelsen för de nordiska uristmötena har beslutat lämna svenska jurister och juristföreningar tillfälle att före utgången av januari månad 1933 till styrelsen under adress Rosenbad 2^IV, Stockholm, inkomma med förslag till överläggningsämnen vid det sextonde nordiska juristmötet, som skall hållas i Oslo 1934. Dessutom hava svenska jurister, som önska vid mötet hålla föredrag i juridiskt ämne, anmodats att inom samma tid till styrelsen inkomma med uppgift om ämne för föredraget. Den som gjort sådan anmälan kommer sedermera att mottaga besked, huruvida plats för det anmälda föredraget kan beredas på mötets program. Det erinras att det på grund av utrymmesskäl ej är möjligt att låta föredragen inflyta i den tryckta publikationen angående mötets förhandlingar.

 

    Wilhelm Kahl †. En av den tyska juridikens främste bortgick den 14 maj 1932 med f. d. professorn vid Berlins universitet Wilhelm Kahl. Han var född 1849, blev juris doktor i Erlangen 1873, professor i Rostock från 1879 och efter åtskilliga ombyten i Berlin 1895—1922. Till en början väsentligen verksam inom stats- och i synnerhet kyrkorätt (evangelisk), ägnade han från tiden omkring sekelskiftet sitt huvudsakliga intresse åt straffrätten och i synnerhet det straffrättsliga lagstiftningsarbetet, varinom han efterhand intog ställningen av obestridd ledare. Själv anhängare av den äldre, klassiska riktningen inom straffrätten tog han initiativet till det samarbete mellan vetenskapsmän med inbördes olika grundåskådning, som i Tyskland var nödigt för ett lagstiftningsarbete med utsikt till framgång. Han har befordrat detta genom medarbetarskap i »Vergleichende Darstellung des deutschen und ausländischen Strafrechts», där han behandlat den förminskade tillräkneligheten samt religionsbrott, genom att jämte v. Liszt m. fl. framlägga det bekanta »Gegenentwurf» (1911), såsom medlem av flera officiella kommissioner och icke minst, sedan han blivit medlem av riksdagen, såsom ordförande i dess lagutskott, vilket haft att behandla strafflagsreformen. Trots hans energi och samlande egenskaper ha de politiska svårigheterna för detta hans livsarbete hittills visat sig övermäktiga. — Bland hans fristående arbeten må nämnas en lärobok i kyrkorätt (förra delen, 1894) och Der Arzt im Recht» (1909). — Hans framskjutna ställning inom den tyska juristvärlden belyses därav, att han var ordförande vid alla de tyska juristmöten (»Juristentage»), som hållits efter kriget.

R. B.

    Dödsfall. Advokaten jur. dr Adolf Åström avled i Malmö 3 okt. 1932. Född 1863 i Åryd, blev han student i Växjö 1886, jur. kand. i Lund 1893 samt promoverades där 1903 till jur. dr. Under åren 1890—95 tjänstgjorde Å. i Svea Hovrätt. Å., som under åren 1899—1917 var docent vid Lunds universitet, har sedan 1907 i Malmö bedrivit en omfattande advokatverksamhet och sedan 1910 jämväl varit ombudsman i Skånes stadshypoteksförening. Sedan 1921 tillhörde Å. Sveriges advokatsamfund. Å. har från trycket utgivit ett flertal skrifter, de flesta avhandlande jord- eller vattenrätt. Bland dem märkas »Om svensk jordäganderätt», Sthm 1897, »Om svensk vattenrätt», Sthm 1899, och »Jordrätten i Sverige under världsåldrarna», Lund 1925.
    Advokaten Uno Harald Alexander Gren avled i Malmö 6 okt. 1932. Han föddes i Kristianstad 1891, blev student i Lund 1910 och avlade där fyra år senare jur. kand. ex. Sedan 1918 har G. idkat advokatverksamhet i Malmö och tillhörde sedan 1921 advokatsamfundet.
    Vice häradshövdingen Otto Jakob Salmonson avled i Stockholm 12 okt. 1932. S., som var född i Stockholm 1854, blev 1871 student i Uppsala, där han avlade jur. utr. kand. ex. 1877. S. utnämndes 1881 till vice häradshövding. Efter

 

tjänstgöring som protokollsnotarie och registrator vid Stockholms Rådhusrätt förordnades S. 1908 till magistratssekreterare i Stockholm.
    Borgmästaren Nils Sonesson avled i Söderhamn 19 okt. 1932. Han var född i Lilla Slågarp 1862 och blev student i Lund 1881 samt avlade hovr.-ex. där 1884. 1887 fick S. anställning såsom kronokassör i Söderhamn, där han 1894 blev rådman och 1909 borgmästare. 1891 utnämndes S. till vice häradshövding. S. innehade jämväl åtskilliga kommunala uppdrag.
    Vice häradshövdingen Guslaf Adolf Glifenberg avled i Söderköping 20 okt. 1932. G. föddes i Friggesåker 1885, avlade mog.-ex. i Skara 1905 samt jur. kand. ex. i Uppsala 1913. Efter fullgjord tingstjänstgöring har G. under en följd av år uppehållit domarämbetet i olika domsagor med avbrott för åren 1918—22, då G. tjänstgjorde i Göta Hovrätt såsom fiskal och assessor.
    Hovrättsrådet Tore Carl Gustaf Ljungman avled i Malmö 28 okt. 1932. L., som var född i Askersund 1872, blev student i Lund 1890 och avlade jur. utr. kand. ex. där 1896. Efter fullgjord tingstjänstgöring inträdde L. i Skånska hovrätten, där han 1905 utnämndes till assessor och 1909 till hovrättsråd. L. var vid sin död ordf. å en av hovrättens divisioner.
    Rådmannen Herman Fredrik Ahlström avled i Malmö 31 okt. 1932. Född 1864 i Malmö avlade A. mog.-ex. i Malmö 1882 samt därefter jur. utr. kand. ex. i Lund 1890. Efter fullbordad tingstjänstgöring utnämndes A. 1893 till vice häradshövding och han kom därefter till Malmö såsom stadsnotarie samt blev rådman där 1910. Vid sidan av sin rådmanstjänst har A. i Malmö innehaft många kommunala och andra uppdrag, bl. a. såsom ombudsman i Malmö sparbank.
    Vice häradshövdingen Karl Jonas Ekberg avled i Östersund 5 nov. 1932. Den bortgångne var född 1865 i Östersund, där han 1882 avlade studentex. 1890 avlade E. jur. utr. kand. ex. i Uppsala och blev 1894 utnämnd till vice häradshövding. Därefter har E. verkat som praktiserande jufist i Östersund.