NILS HERLITZ. Sveriges riksdag. Sthm 1932. Norstedt. 218 s. Kr. 3.00. — Norstedts lilla bibliotek.
    Den föreliggande lilla boken återgiver huvudsakligen en serie radioföreläsningar, som förf. höll inför valen till andra kammaren 1932 och som avsåg att strängt objektivt giva valmännen en uppfattning om valens innebörd ur statsrättslig synpunkt, att skildra hur riksdagen bildas och hur den arbetar samt klargöra dess uppgift i statslivet.
    Förf. synes på ett synnerligen förtjänstfullt sätt ha nått sitt syfte. Den i bästa mening populära boken torde vara lättillgänglig även för den breda

152 LITTERATURNOTISER.massan av valmän. Samtidigt bör den vara en välkommen hjälp vid statskunskapsstudierna i gymnasier, seminarier och folkhögskolor samt även kunna tjäna som en förberedande läsning vid universitetsstudier. Utan lärobokens schematisering och utan någon tyngande detaljrikedom är framställningen lättläst, överskådlig och, med hänsyn till sitt syfte, uttömmande. Boken vittnar om förf:s eminenta sakkunskap, vederhäftighet och måttfulla omdöme. Skildringen av praxis motsvarar väl verkligheten.
    Efter några bilder ur riksdagens historia från skilda sekel, som trots karaktären av blixtfotografering giva en god uppfattning om utvecklingens huvuddrag, redogör förf. utförligt för rösträttsbestämmelserna och tillvägagångssättet vid andrakammarvalen samt den tillämpade proportionella metodens grunddrag, vidare för första kammarens sammansättning och ställning i statsskicket, för riksdagens förhållande till folket — riksdagsmännens till valmännens — riksdagens arbetsformer, dess arbetsuppgifter och dess förhållande till regeringen.
    Det är emellertid icke blott en redogörelse för faktiska förhållanden författaren vill lämna — han vill också giva medborgarna en tankeställare över deras ansvar i det demokratiska statsskicket och över detta statsskicks förutsättningar och värde. Förf:s hela framställning syftar ditåt, men i ett slutkapitel om riksdagens framtid, som tillagts vid föreläsningarnas utgivande i bokform, har förf. — på det att icke den objektiva framställningen skall bibringa läsaren den föreställningen, att förf. anser allt vara välbeställt i vårt statsliv — ytterligare lämnat några antydningar om den demokratiens kris, i vilken vi befinna oss, och om de svårigheter, med vilka riksdagen i framtiden kan få att kämpa för att fylla sin plats i statslivet. Det skymtar, att förf. finner det nuvarande statsskicket vara en i huvudsak lycklig form för ett högtstående folks statsliv — nota bene så länge god medborgaranda härskar, som förmår att sätta det allmännas väl före enskilda personers och klassers intressen. Men förf. döljer icke, att klassintressenas växande styrka i nutiden utgör ett hot mot det demokratiska och särskilt det representativa statsskickets förmåga att hävda sig.

B. H.