Ett holländskt internationellt privaträttsligt rättsfall. En kines hade ingått äktenskap med en holländska. Makarna hade under hela sitt äktenskap varit bosatta i Holland och det syntes sannolikt att de också för framtiden skulle bo där. Holländsk rätt ansågs böra tillämpas beträffande de förmögenhetsrättsliga verkningarna av äktenskapet. Såsom motiv härför anförde appellationsdomstolen i Haag: Ehuru den nyare litteraturen och rättstillämpningen beträffande makar av olika nationalitet alltmera betraktade den äktenskapliga förmögenhetsordningen såsom en del av personalstatutet och på den grundläte mannens nationalitet (vid äktenskapets ingående) vara avgörande — en uppfattning som också ligger till grund för 1905 års Haagkonvention — funnes

 

¹ Beträffande tiden före ikraftträdandet av 1917 års lagstiftning jfr emellertid N. J. A. 1915 s. 1.

² Jfr lagberedningens förslag angående vissa internationella rättsförhållanden II. s. 23.

³ Se BAGGE i Festskrift tillägnad Erik Marks von Würtemberg s. 23.

dock många framstående anhängare av den uppfattning, enligt vilken parternas avsikt skulle vara bestämmande i nämnda hänseende. Enligt denna uppfattning borde i förevarande fall holländsk rätt tillämpas. Härtill komme, att Kina ej anslutit sig till Haagkonventionen; slutligen funnes i Kina ej några kodifierade bestämmelser angående makars förmögenhetsförhållanden, och det kunde till och med frågas, om man beträffande Kina överhuvud kunde tala om makars förmögenhetsförhållanden enligt europeiska begrepp.¹

E. L.