Hovrätterna i årets statsverksproposition. I SvJT 1932 s. 591 o. f. lämnades en redogörelse för de av hovrätterna framlagda förslagen till besparingsåtgärder för budgetåret 1933/1934. Sammanlagda besparingen för alla tre hovrätterna beräknades genom de föreslagna åtgärderna uppgå till närmare 60,000 kr. Under budgetarbetet visade det sig emellertid ofrånkomligt att för nedbringande av utgifterna för andra huvudtiteln taga under övervägande ytterligare besparingsåtgärder på hovrätternas stater. En verkställd utredning gav vid handen att berörda önskemål lämpligast skulle kunna vinnas genom en tillfällig indragning av ett antal ledamotsbefattningar. I enlighet härmed föreslås i statsverkspropositionen vakanssättandet under nästkommande budgetår av 4 hovrättsrådsämbeten i Svea hovrätt, 2 i Göta hovrätt och 1 i Skånska hovrätten. Såsom säkerhetsåtgärd mot övriga ledamöters överbelastning med arbete som följd av den vidtagna indragningen erhåller varje hovrätt i stället befogenhet att anlita motsvarande antal fiskaler såsom referentfiskaler. Den föreslagna besparingsåtgärden har i budgeten kommit till uttryck i form av nedsättningar till ett sammanlagt belopp av 78,540 kr. i de olika hovrätternas anslagsposter till avlöningar till ordinarie tjänstemän. Från detta belopp bör emellertid dragas ett belopp av 20,000 kr. motsvarande ett av K. M:t för nästa budgetår begärt extra anslag för tillfällig förstärkning av hovrätternas arbetskrafter vid särskilt stark tillströmning av mål. Justitieministern har i detta sammanhang framhållit att med hänsyn till att i varje hovrätt ett stort antal hovrättsrådsbefattningar upprätthållas av adjungeradeledamöter, det närmast blir dessa senare som drabbas av indragningarna samt att indragningarna av förordnandena såsom adjungerade ledamöter torde böra genomföras successivt, nämligen på det sätt att, med början redan under innevarande budgetår, när assessor förordnas att tjänstgöra som revisionssekreterare eller att uppehålla annan befattning, ersättare för honom ej utses. Skulle någon indragning återstå d. 1 juli 1933, genomföres den då.
    De av hovrätterna förordade besparingsåtgärderna ha i allt väsentligt upptagits i statsverkspropositionen. K. M:t har sålunda föreslagit bl. a. att antalet föredragande (extra) fiskaler i varje hovrätt måtte bestämmas till ett antal icke överstigande två på varje division, vidare indragning av referentfiskalernas arvoden och nu utgående gratifikationer ävensom reducering av antalet aspirantarvoden till 9 i Svea hovrätt, 4 i Göta hovrätt och 2 i Skånska hovrätten. Däremot föreslås icke någon rubbning i fråga om den extra divisionen i Svea hovrätt eller de extra ledamöterna i Skånska hovrätten.
    Departementschefen uttalar (andra huvudtiteln s. 23) ett beklagande av att med hänsyn till det statsfinansiella läget icke någon del av de i år föreslagna besparingarna f. n. kan komma till användning för tillgodoseende av det trängande behovet av en förbättring av hovrättsrådens löner.

 E. L—e.

 

    Inskrivningsreformens genomförande vid Stockholms rådhusrätt. I skrivelse den 21 okt. 1932 anhöll Stockholms samfällda rådhusrätt hos K. M:t, att antalet inskrivningsdomare i Stockholm måtte bestämmas till fyra samt att arbetsfördelningen dem emellan måtte regleras på sätt i skrivelsen närmare angivits.
    Genom beslut d. 9 dec. 1932 fastställde K. M:t — som samma dag förordnat om ändrad lydelse fr. o. m. d. 1 jan. 1933 av stadgan för Stockholms magistrat

och rådhusrätt, av innebörd, bl. a., att fyra av assessorerna på rådhusrättens första avdelning skulle vara inskrivningsdomare och ägodelningsdomare — följande distriktsindelning för Stockholm: första distriktet omfattar Storkyrkoförsamlingen samt Katarina, Maria, Sofia och Högalids församlingar; andra distriktet utgöres av Klara, Jakobs, Johannes, Adolf Fredriks, Gustaf Vasa, Engelbrekts, Hedvig Eleonora samt Oscars församlingar; till tredje distriktet höra Matteus, Kungsholms, S:t Görans och Bromma församlingar; fjärde distriktet omfattar Brännkyrka och Enskede församlingar. Tillika förordnade K. M:t, att envar av dessa fyra assessorer skulle tjänstgöra inom ett av distrikten, samt föreskrev, bl. a., att inskrivningsdomaren i tredje distriktet skulle handlägga ärenden angående lagfart och inteckning av järnväg. De övriga ärenden, vilkas handläggning förut ålegat rådhusrättens första avdelning för fastighetsärenden, fördelades mellan inskrivningsdomarna — assessorerna — på det sätt, att varje inskrivningsdomare, en var för sitt distrikt, jämväl skulle vara föredragande i ärenden angående tomträtt, att inskrivningsdomaren i första distriktet skulle vara föredragande i ärenden angående inteckning i fartyg, att inskrivningsdomaren i tredje distriktet skulle vara föredragande i ärenden angående förlagsinteckning och att inskrivningsdomaren i fjärde distriktet skulle handlägga ärenden angående uppvisning av skuldebrev för inteckningsåtgärd av annan domstol eller inskrivningsdomare å annan ort.
    I anledning av särskild skrivelse d. 21 okt. 1932 från rådhusrätten föreskrev K. M:t genom beslut ävenledes d. 9 dec. 1932, att inskrivningsdomaren i tredje distriktet skulle fr. o. m. d. 1 jan. 1933 för tillvaratagande av handlingar och utredning i inskrivningsärenden inrätta akter för de särskilda fastigheterna inom distriktet (realaktsystem). K. M:t meddelade tillika särskilda föreskrifter för inrättande och förande av dagboken över inskrivningsärenden rörande samma fastigheter ävensom för uppläggandet och inrättandet av akterna.
    Akterna förvaras, inneslutna i s. k. vertikalpärmar, i stålskåp, konstruerade såsom dubbelskåp med fyra lådor i höjd. Varje låda rymmer 150 akter. Ett skåp à 4 lådor är avsett för var och en av distriktets fyra församlingar tillsvidare. Akterna åtskiljas i de olika skåpen genom olikfärgade etiketter. Dessa äro så anbringade, att de inom varje serie av 10 st. akter bilda en trappstegsformad figur, varigenom kontrollen av akternas riktiga placering i lådorna i hög grad underlättas.
    För tillvaratagande av utredningen i inskrivningsärende innehåller varje akt ett aktprotokoll, som tillika utgör dokumentförteckning. Därest en vidlyftigare utredning hänför sig till flera fastigheter och kan tänkas komma att åberopas i blivande inskrivningsärenden, upptages densamma jämte eventuellt erforderligt kartskissmaterial i en särskild »utredningsakt», som sålunda utgör ett appendix till aktmassan.
    Redan efter blott några månaders användning torde aktsystemet hava visat sig fullt motsvara stora anspråk på smidighet, enkelhet och snabbhet. Genom den kontroll, som automatiskt inställer sig på olika stadier av inskrivningsärendenas behandling — från handlingarnas ingivande till inskrivningsdomaren intill slutliga expedieringen — synas också fordringarna på säkerhet och noggrannhet vara fullt tillgodosedda. Den nya ordningen torde i alla avseenden kunna uppvisa avgjorda fördelar gentemot det gamla tunga protokollsystemet, något som även av de sakkunniga i ämnet framhållits.

Torsten Sam Ekberg.