E. KALLENBERG. Svensk civilprocessrätt. Andra bandet V. Förra häftet. Lund 1933. Gleerupska univ.-bokh. Kr. 7.50.
    Medan det närmast föregående häftet av prof. Kallenbergs stora verk om den svenska civilprocessrätten behandlade bevisrättens allmänna del, har förf. med det nu föreliggande avsnittet av arbetet påbörjat framställningen av bevisrättens speciella del. De institut, som sålunda behandlats, äro bevis genom syn, skriftliga bevis, parts ed och parts erkännande. Förutom framställningen av svensk positiv rätts hithörande regler samt grundläggande allmänna satser behandlas också vissa problem de lege ferenda. Särskilt kunna nämnas de spörsmål, som anknyta sig till den s. k. editionsplikten i civilprocessen — ett ämne, som förf. tidigare monografiskt behandlat — ävensom de aktuella frågorna om partsutsagor och partsförhör såsom civilprocessuella institut vid sidan av eller i stället för den normerade partseden. Båda ämnena hava ju varit föremål för överläggningar vid nordiska juristmöten (1896 resp. 1931), och det nu utkomna arbetet torde därför vara av särdeles stort intresse även för våra grannländers jurister.

I. A.

 

ANDERS VILHELM LUNDSTEDT. Die Unwissenschaftlichkeit der Rechtswissenschaft. Erster Band. Die falschen Vorstellungen von objektivem Recht und subjektiven Rechten. Berlin-Grunevald 1932. Walther Rotschild. 364 s. M. 12.00.
    Föreliggande arbete utgör till större delen en översättning av »Obligationsbegreppet I» (1929) och förra hälften av »Obligationsbegreppet II: 1» (1930) jämte den i festskriften för professor Hägerström (1928) publicerade uppsatsen om Duguits rättsteori. Härtill kommer emellertid (s. 319—362) en kritik avnågra författare som tillhöra den frirättsliga skolan eller stå denna nära (Kornfeld, Gény, Hoel). Vidare förekomma vissa tillägg till den äldre framställningen. Sålunda har förf. t. ex. tagit upp föreställningen om relativa rättigheter till särskild behandling. Här i Sverige har ju flera gånger gjorts gällande att kritiken mot rättighetsbegreppet endast skulle träffa den teori

som fattar rättigheterna såsom absoluta men ej den som fattar dem såsom relativa, varmed förstås att de betraktas såsom underordnade samhällsintresset. S. 128 f. och 213 ff. utvecklar nu förf. hurusom kritiken avser rättighetsbegreppet överhuvudtaget. Om man fattar rättigheten såsom en ideell makt, som står över de faktiska maktförhållandena, rör man sig med metafysik vare sig man fattar den ideella makten såsom absolut eller såsom på visst sätt inskränkt. Slutligen lägger man märke till att förf. genom precisering av uttryckssättet sökt undvika en del missförstånd som stundom gjort sig gällande.
    Det måste hälsas med tillfredsställelse att dessa betydelsefulla undersökningar nu blivit publicerade på tyskt språk. De komma säkerligen icke att bliva obeaktade i den internationella diskussionen om hithörande problem.

K. O.