WILHELM FUCHS. Die Zukunft der Rechtswissenschaft. Rechtswissenschaft als Gerechtigkeitswissenschaft. Zugleich eine Auseinandersetzung mit A. V. Lundstedt. Stuttgart 1933. W. Kohlhammer. VI + 87 s. M, 3.00.
Som ett apropå till dr Ross' kritik i denna tidskrift (1932 s. 324 och 1933 s. 115) av prof. LUNDSTEDTS åsikter om samhällsnyttans beaktande inom juridiken förtjänar förestående skrift att omnämnas. Förf., som särskilt tager sikte på Lundstedts ovan nämnda på tyska utgivna arbete, intager en ståndpunkt, som synes väsentligt skilja sig från den av Ross intagna. Ett »Hauptcharakteristikum» hos Lundstedts tänkande är enligt Fuchs dess starkt antimetafysiska prägel. En mot all metafysik så avvisande hållning är nu emellertid enligt Fuchs icke tidsenlig, och han finner nödigt att anföra skäl, varför han över huvud befattar sig med den Lundstedt-Hägerströmska kritiken av rättsvetenskapen, ehuru många iakttagare av denna kritik enligt honom måhända fått det intrycket att den till hela sitt tänkesätt hör till en redan gången epok. Från filosofiska utgångspunkter underkastar förf. Lundstedts läror en granskning, vilken — i signaturens tycke — är alltför abstrakt hållen för att vara verkligt givande. Trots den påtalade bristen hos Lundstedt på förståelse för vad förf. anser vara värdefull metafysik finner förf. hos Lundstedt åtskilligt som synes honom förtjänt av gillande. I synnerhet gäller detta Lundstedts uppfattning av samhällsnyttan som rättsprincip. »L's Gemeinwohlgesichtspunkt dürfte als verhältnismässig schwer, oder überhaupt kaum, angreifbar dargetan sein. In diesem Punkte von Lundstedts Ausführungen liegt nichts, was zu ernster Kritik Anlass geben könnte» (s. 63). Förf. lägger emellertid nog in mera i samhällsnytteprincipen än vad Lundstedt själv avsett att uttrycka med densamma. »Das Gesamtwohl, das Wohl aller Individuen, das Wohl aller Staaten, das erreichbare Höchstmass menschheitlicher Lebensentfaltung überhaupt liegt unter allen Umständen als 'Gedanke' wie als 'Wirklichkeit' im Bereich möglicher Erfahrung, und voraussagende Urteile darüber, was Gemeinwohl fördernd(er) oder hemmend(er) sei, sind durchaus empirisch verifizierbar» (s. 71 f.). Fuchs synes liksom Ross anse, att tanken på samhällsnyttan i Lundstedts lärobyggnad spelar rollen av en princip, som antages förmå giva utslag i snart sagt alla uppdykande rättsliga tvistefrågor, men medan Ross såsom SvJT:s läsare erfarit med skärpa vänder sig mot en sådan åskådning, ser Fuchs just i uppställandet av en så beskaffad princip en förtjänst hos Lundstedt. Meningarna i dessa frågor gå tydligen starkt i sär, och