Internationella konventioner å det industriella rättsskyddets område. Av gällande internationella överenskommelser angående industriellt rättsskydd är den ojämförligt viktigaste Pariskonventionen av 1883 för skydd av den industriella äganderätten. Konventionsländerna bilda enligt denna en union för skydd av den industriella äganderätten, varmed förstås rättsreglerna om patent, nyttighetsmodeller, prydnadsmönster, varumärken, firma samt ursprungsbeteckningar ävensom undertryckande av illojal konkurrens. Unionen omfattar för närvarande ett fyrtiotal länder, däribland det stora flertalet europeiska stater. Sverige har tillhört unionen sedan 1885. Konventionen har vid några tillfällen reviderats, senast i Haag 1925, då åtskilliga viktiga förändringar däri vidtagits (se SvJT 1925 s. 494 f.).
De flesta och mest betydande unionsländerna, t. ex. Amerikas förentastater, Frankrike, Italien, Storbritannien och Tyskland, hava ratificerat konventionen i dess i Haag reviderade lydelse; under de sista månaderna hava Australien och Tjeckoslovakien anslutit sig till denna. En del unionsländer hava emellertid ännu icke biträtt den reviderade konventionen, ehuru tidpunkten för nästa revisionskonferens, som skall hållas i London, torde vara rätt nära förestående (se SvJT 1932 s. 408 f.). Så är bl. a. förhållandet med Sverige; förslag till de lagstiftningsåtgärder, som äro erforderliga för tillträdande av den nya konventionen, äro emellertid utarbetade (Statens offentliga utredningar 1932:32).
Mellan vissa av de till Parisunionen hörande länderna gälla särskilda internationella överenskommelser. Av aktuell betydelse äro egentligen blott två Madridöverenskommelser av 1891, den ena angående undertryckande av oriktiga ursprungsbeteckningar och den andra rörande internationell registrering av fabriks- och handelsmärken, båda senast reviderade i Haag 1925, samt Haagöverenskommelsen av 1925 om internationell registrering av industriella mönster och modeller. Sverige har icke biträtt någon av dessa överenskommelser.