Jämtlands domböcker och landstingsprotokoll I. Jämtlands domböcker 1621—1628. Östersund 1933. Wisénska bokh. 275 s. Kr. 5.00.— Skrifter utg. av Jämtlands läns fornskriftsällskap. III.
    »Vill man lära känna äldre tiders rätt, måste man förutom lagtexterna även studera de vittnesbörd om lagbudens tillämpning i rättslivet, som föreligga i domstolarnas avgöranden.» Detta yttrande av WREDE (TfR 1933) kan sättas som motto på ovanstående publikation. Den innefattar, som titeln anger, jämtländska domböcker, närmare bestämt urkunder från sammanträden med underdomstolar på landet, för tiden 1621—1628.

448 LITTERATURNOTISER.    Volymen utgör den första delen i en serie, varav de återstående två äro avsedda att framdeles utkomma. Av dessa skall enligt meddelad plan den ena omfatta sådana protokoll för åren 1634—1643 och den sista vissa landstingsprotokoll. Till den sista delen skola fogas orts-, person- och sakregister till hela verket samt en historisk orientering till forskares och läsares tjänst, varemot den utgivna delen är försedd med allenast ett vanligt urkundsregister. Det kan under sådana förhållanden uppenbarligen icke nu bli fråga om en regelrätt recension av den utkomna delen, utan avsikten med dessa rader är blott att fästa SvJT:s läsares uppmärksamhet på det omfattande utgivningsarbete som sålunda påbegynts. Fornskriftsällskapet är värt allt erkännande för initiativet till företaget och för den omsorg, som nedlagts på att åstadkomma en god publikation. Endast den, som något sysslat med urkundsutgivning, kan tillfullo uppskatta det myckna arbete som erfordras innan en så diger volym som den nu ifrågavarande kan se dagen. En särskild förtjänst hos editionen består i att den omfattar samtida protokoll från mer än ett tingslag. Därigenom vinner frågan i vad mån de särskilda rättsliga företeelserna äro enstaka eller mera allmängiltiga en bättre belysning än eljest.
    Vid en blick på innehållet får man intryck av att de uppkomna rättskonkonflikterna i den dåvarande norska provinsen voro av ungefär samma slag som dem man återfinner i samtida protokoll från Svealands huvudort, Uppland, t. ex. i den av trycket utgivna Vendelsdomboken 1615 — 1645, vilket tyder på viss gemensamhet i seder och bruk. En påtaglig skillnad yppar sig dock i avseende å protokollens avfattning: i Vendelsdomboken mera korthuggna, ordknappa satser, här åter utförligare redogörelser med oftare förekommande lagrumscitat, tydande på mera rörligt sinne och större skolning. Många givande fynd kunna säkert göras i urkunderna. Bland tvistemålen må antecknas arvstvister, mål om köp av eller klander ang. fast eller lös egendom, mål om rätt till fiske m. m.; särskilt tillåter jag mig fästa uppmärksamheten på en beskrivning av ett bolagsavtal, s. k. stallbrödralag (s. 198). Brottmålen hava rört tjuvnad, dråp eller annan misshandel, barnamord, ärekränkning, lägersmål, trolldom, »avguderi» m. m. Bland »ärenden» märkas inskrivningar av förbindelser och panträtter, publicering av författningar, skattefrågor m. m. I processuellt avseende är att anteckna, bl. a., att pinligt förhör någon gång förekom och att domar stundom avkunnades »villkorligt», d. v. s. under förutsättning att icke bättre bevis framdeles komme i dagen.
    Till slut ett par små erinringar. Det kan ifrågasättas om exempelvis de urkunder för d. 15/3 1628, vilka avtryckts å ss. 264—265 och som registrerats såsom protokoll, icke snarare utgöra ett slags brevavskrifter (de ha icke protokollets form). Vidare kan måhända verkets titel: »domböcker och landstingsprotokoll» synas ologisk, då av förordet att döma det senare slaget urkunder väl inbegripes under det förra.

N. E.