Annual Survey of English Law 1932. London 1933. Sweet & Maxwell Ltd. LV + 401 s. 10 sh. 6 d. — London School of Economics and political science (University of London) Department of Law.
The London School of Economics utgör icke blott världens förmodligen förnämsta handelshögskola utan innefattar även en högtstående juridisk fakultet. Den talrika lärarstaben vid denna har sedan 1929 årligen utgivit en samlad översikt över föregående års händelser på rättslivets område, kallad »Annual Survey of English Law». I dessa årsböcker lämna olika fackmän redogörelser för ny lagstiftning, Case Law och litteratur inom sina respektive områden. För engelsmännen själva liksom för utlänningar utgöra desamma mycket värdefulla kunskapskällor. De utländska intresserade ha alldeles särskild anledning att teckna sig serien till minnes, då England veterligen eljesicke äger någon periodisk juridisk publikation, med vars tillhjälp en främling någorlunda bekvämt allsidigt kan följa den engelska rättsutvecklingen — juristtidskrifterna är antingen för litet aktualitetsbetonade (Law QuarterlyReview, Cambridge Law Journal m. fl.) eller ock alltför vidlyftiga (veckotidningar såsom The Law Times, Solicitors Journal) för ett sådant syfte.
I den »General Survey», som inleder den senast tillgängliga volymen — för år 1932 — framhålla utgivarna, att rättsutvecklingen under detta år i legislativt hänseende varit särskilt märklig inom Administrative law och Industrial law. Inom det förra området, som ju enligt den engelska terminologin bl. a. innefattar även skattelagstiftningen, är det framför allt övergången till protektionismen, som föranlett mycken ny lagstiftning. Denna säges av vederbörande referent beteckna icke blott det fullständiga övergivandet av frihandelns princip utan även »a deliberate choice of the State regulation of private enterprise rather than of State provision of services». Referenten för Mercantile law fäster uppmärksamheten på det faktum, att efterkrigstidens handelslagstiftning mer och mer sker på grundval av internationella konventioner,vilket borde leda till en unifiering av världens handelslagstiftning. Mycken vikt fästes vid The New Procedure1 — »ett första steg mot en reform av engelsk civilprocess». K. H.
EDWARD MARJORIBANKS. The life of Sir Edward Marshall Hall. With an Introduction by THE EARL OF BIRKENHEAD. Ninth impression. London 1931. Victor Gollancz. 7 + 483 s. 3 sh. 6 d.
Det arbete av den 1932 bortgångne unge advokaten, politikern och skalden Edward Marjoribanks, som härmed något post festum introduceras för tidskriftens läsare, representerar en variant av den biografiska litteraturen, som i England är ganska allmän men i vårt land ytterst sparsamt företrädd, nämligen juristbiografin. Det vore måhända överdrift att påstå, att Marshall
Hall är det största namnet bland brottmålsjurister i det sista halvseklets England, men alldeles visst kan han betecknas som den mest uppburne. Under de sista tjugo åren av sitt liv — han avled 1927 — var hans anseende både bland yrkesbröderna och hos den stora allmänheten utomordentligt. Det hände, att yngre kolleger utan vidare avstodo från anförtrodda mål, när det blev bekant, att Marshall Hall skulle företräda motsidan. Och för de breda lagren var hans namn nästan lika välkänt som Bernhard Shaw's och Steve Donoughe's. Till skillnad från många av sina yrkesbröder — lord Reading och lord Birkenhead, Herbert Asquith och sir John Simon — spelade Marshall Hall ej någon ledande roll i det politiska livet. Hans namn är därför måhända relativt obekant utom Englands gränser.
Marshall Hall's fall utgör ett gott belägg för den ej sällan uttalade meningen att de bästa advokaterna genomsnittligt äro att söka bland de jurister, som utom yrket sysslat med och visat fallenhet för litet av varje utan att dock på allvar hava hemfallit åt någon specialitetsvurm. Hans ungdomsår ägnades endast i begränsad omfattning åt allvarligare studier, men han fanntid att förskaffa sig en icke föraktlig medicinsk allmänbildning, särskilt på den medicinska kemins område, diverse vapensmeder voro hans lärare i pistolskyttets konst, och sina första mera betydande inkomster erhöll han genom smärre affärer med ädla stenar och antikviteter.
Mordrannsakningar blevo redan tidigt Marshall Hall's specialitet, även om naturligen huvudparten av hans praktik omfattade mindre sensationella mål av för övrigt högst skiftande natur. I många av de brottmål, där han anlitades, kommo hans speciella insikter i medicinsk kemi och vapenteknik väl till pass. Marjoribank's skildring av hans fäktning med åklagarsidans läkarexperter i samband med ett par uppseendeväckande giftmord giver måhända de bästa exemplen på hans storhet som försvarare. För den stora allmänheten, som givetvis har svårt att följa nyanserna i ett rent vetenskapligt korsförhör, framstod emellertid otvivelaktigt hans vältalighet som hans förnämsta tillgång. Denna egenskap står ej synnerligen högt i kurs inom vårt lands juristvärld, men i England, där så mycket hänger på juryns avgörande både i tviste- och brottmål, är det av naturliga skäl ytterst betydelsefullt, att advokaterna kunna på ett suggestivt och lättillgängligt sätt muntligen framlägga sina klienters sak. Marshall Hall stred här vanligen för sina syften medelst en ytterst subjektiv metod, »genom att identifiera sig själv med huvudpersonen i målet, genom att tala som om den anklagades tankar, handlingar och känslor vore hans egna».Denna personliga retorik, som aldrig skulle tolereras inför en svensk domstol, har självfallet många avigsidor och är långt ifrån allena rådande ens i England. Sir John Simon, den nuvarande utrikesministern, är en förnämlig exponent för den mera objektiva och behärskade men ändå ytterst effektiva pläderingsteknik, som nog numera är förhärskande vid de engelska domstolarna.
Marshall Hall's många lyckliga egenskaper hjälpte honom i begynnelsen snart över de svårigheter, vilka eljes ofta möta den unge juristen, som blivit kallad till »the bar» men icke har förbindelser med någon anlitad advokat av kategorin solicitors, vilka som bekant regelmässigt förmedla kontakten mellan barristers — de pläderande advokaterna — och allmänheten. De egen-
hans rykte — vältalighet, rörlighet, hänsynslöshet — visade sig emellertid i längden icke alla lika lyckliga med hänsyn till hans strävan att uppnå den domarepost i High Court of Justice, som är målet för varje framstående engelsk advokat. Hans hetsighet, förenad med hans flytande talegåva och vassa replikkonst, invecklade honom alltför ofta i konflikter med »the Bench», domarna, från vars sida han flerfaldiga gånger ytterst hårdhänt tillrättavisades. Dessa konflikter kunde givetvis icke stärka hans anspråk på upphöjelse till domarestolen, och förhoppningen att hans politiska meriter som M. P. under ett tiotal år — sådana meriter torde oftare än vad som i allmänhet medgives vara bestämmande för High Court's rekrytering — skulle uppväga vederbörandes betänkligheter, gick aldrig i uppfyllelse.
De relativt utförliga notiser, som härmed ägnats en utländsk praktiserande jurist och som hämtats dels ur Marjoribank's levnadsteckning och dels ur den bland engelska jurister mycket livliga muntliga traditionen angående Marshall Hall, äro avsedda att påverka svenska jurister att taga del av Marjoribank's högst läsvärda bok. Dennas förtjänster torde knappast främst ligga på det litterära området — för en svensk jurist har arbetet i varje fall sitt största värde på grund av den verkligt levande föreställning, det giver omarbetsmetoder och sederegler inom engelsk straffprocess och engelskt advokatväsen. Huvudparten av innehållet utgöres av skickligt gjorda referat av åtminstone ett fyrtiotal av de intressantaste brottsfallen i England från 1890 och framåt. De rent biografiska moment, som inflätats mellan dessa referat, komplettera bilden av den fängslande personlighet, som av lord Birkenhead företalet betecknas som »a giant among men; in heart as in stature».
K. H.