Tysk lag mot missbruk av vigsel och adoption. En tysk lag av d. 23 nov. 1933 förklarar ett äktenskap för ogiltigt, om det uteslutande eller övervägande har till syfte att för hustrun möjliggöra att bära mannens familjenamn och alltså ej avser att grunda en äktenskaplig gemenskap. (Jfr den hos oss, åtminstone i pressen, diskuterade frågan angående en politisk flyktingsäktenskap med en svensk medborgare i syfte att förvärva svenskt medborgarskap.)
    Enligt hittills gällande tysk rätt har domstols medverkan till adoption varit begränsad till ett fastställande av, huruvida vissa legala förutsättningar för adoption äro för handen; någon fri prövning beträffande adoptionens lämplighet i det särskilda fallet, såsom förhållandet är hos oss, har däremot ej tillkommit domstolen. Häri har genom ovannämnda lag en ändring skett. Domstol har sålunda att vägra fastställelse å adoption jämväl när grundad anledning finnes att betvivla att genom adoptionen skall åstadkommas ett föräldra- och barnförhållande eller när, med hänsyn till adoptantens familj eller offentligt intresse, viktiga grunder tala mot skapandet av ett familjeband mellan kontrahenterna.
    Genom detta tillägg har möjlighet skapats att förebygga vissa missbruk av

 

308 MEDDELANDEN FRÅN FRÄMMANDE RÄTT.adoptionsinstitutet som hittills förekommit. De s. k. namnadoptionerna ha sålunda avsett allenast att bereda möjlighet till en namnförändring, som eljest skulle mött hinder; någon har t. ex. på detta sätt sökt dölja ett undergånget straff. Eller adoption har skett för att arvsskatt skulle utgå efter den för bröstarvingar bestämda tariffen. Den nya lagen avser emellertid härutöver att direkt främja vissa »Det tredje rikets» ideal. Med hjälp av de nya bestämmelserna kan sålunda adoption vägras, när adoptanten och adoptivbarnet tillhöra fullkomligt skilda raser. Detta motiveras från auktoritativt håll sålunda: Adoptionsförhållandet bör vara en spegelbild av ett verkligt föräldra- och barnförhållande. Med denna princip låter det sig svårligen förena att personer som äro varandra i rashänseende fullkomligt främmande, försättas i ett dylikt förhållande; från biologisk och befolkningspolitisk synpunkt måste tillses, att ett konstlat och vilseledande utsuddande av rasgränserna om möjligt undvikes. Allt kommer emellertid an på förhållandena i det särskilda fallet, framför allt graden av rasskillnad.
    Åt den nya lagen har i viss utsträckning givits tillbakaverkande kraft. Senärmare D. J.-Z. 1933 Heft 24 s. 1603 och Juristische Wochenschrift 1933 Heft 51/52 s. 2859 och 2862 samt 1934 Heft 1 s. 3.

E. L.