Erneuerung der Rechtssprache. I årg. 1932 av denna tidskrift (s. 144 f.) har något redogjorts för de Fingerzeige für die Gesetzes- und Amtssprache, vilka den tyska riksregeringen år 1930 fastställt till efterrättelse. Den språkliga nitälskan, som i dessa anvisningar kommit till uttryck, har naturligtvis under den Hitlerska regimen icke svalnat. »Soll die deutsche Wiedergeburt — und wie könnte es anders sein! — auch unser Rechtswesen erfassen, so müssen wir auch die Rechtssprache volkstümlich gestalten» — så börjar i DJZ en artikel (1933 h. 10) vars överskrift anger att vad som satts till rubrik för denna notis är auch eine Forderung des Tages.
    Artikelförf., Landgerichtsdirektor WACHLER, erkänner tacksamt att lagstilen under senare år avsevärt förbättrats. Förtjänsten därav tillskriver han väsentligen den sammanslutning av språkmän och jurister, som år 1908 bildades under benämningen Sprachhilfe des Deutschen Sprachvereins och som flitigt anlitats av riksministerierna och andra myndigheter vid uppgörande av lagförslag. Ett delvis nytt lagspråk har sålunda uppstått, säger förf., och han uttalar den som det förefaller väl djärva förhoppningen att detta nya språk skall efter hand inverka inte bara på kanslistilen, utan också på — die Umgangssprache. Men än så länge finner han domstolarnas och ämbetsmännens språk lämna mycket övrigt att önska i enkelhet, klarhet och renhet, och han gör åtskilliga träffande anmärkningar om språkliga vanskapligheter. Bland de klumpiga eller alldeles överflödiga ord som han med ledsnad konstaterar vara omtyckta, må nämnas beziehungsweise (själv har jag nyligen i ett domstolsutslag sett respektive) och eventuell (jfr våra begravningsannonsers eventuella blommor).
    Såsom förebildlig prisar förf. Luthers stil. Stödjande sig på citat från Goethe riktar han de kraftigaste maningar till juristerna att besinna hurusom endast den rätt kan bli verkligt folklig som framträder i en kraftfull, åskådlig och tillika ädel språkform och bortrensar återstoderna av en förflackad papperstyska, ett abstrakt, oskönt och med främmande klutar upp-

 

MEDDELANDEN FRÅN FRÄMMANDE RÄTT. 309lappat språk. »Jeder Jurist ist mitverantwortlich für die Wahrung und Ausgestaltung deutscher Rechtssprache, die mit dem Schicksal unseres Volkes eng verbunden ist.»
    DJZ:s nye redaktör, ADOLF BAUMBACH, omtalar i h. 4 för innevarande år (Juristische Rundschau 2) att, efter vad det sagts, riksförsäkringsförordningen skall översättas från Juristendeutsch ins allgemeine Deutsch. Han anknyter härtill några sunda reflexioner, gående ut på att även den mest enkelt och kristallklart avfattade lag dock, med nutidens komplicerade samhällsförhållanden, ingalunda alltid kan väntas bli för lekmannen lätt tillgänglig. »Ein verständliches Recht in dem Sinn, dass jeder wissen kan was Recht ist, war vielleicht unter Hermann der Cherusker möglich, jetzt ist es das, fürchte ich, nicht mehr.»

B. W.