Nordiskt samarbete på aktiebolagslagstiftningens område. Som bekant tillsattes sommaren 1933 en kommitté med uppdrag att verkställa utredning rörande omarbetning av aktiebolagslagstiftningen.1 I anslutning härtill väckte justitieministern fråga om gemensamma överläggningar på aktiebolagsrättens område mellan delegerade för de nordiska länderna. Ehuru med den svenska kommitténs tillsättande avsetts att åvägabringa en allmän revision av den svenska aktiebolagslagstiftningen, åsyftades likväl icke härvid att vinna medverkan från de övriga nordiska ländernas sida till utarbetande av nya överensstämmande aktiebolagslagar. Men med hänsyn till de betydelsefulla erfarenheter rörande brister i aktiebolagslagstiftningen, som under senare år gjorts ej blott i Sverige utan även i de övriga nordiska länderna, framstod det för Sveriges del såsom synnerligen önskvärt, att viktiga frågor, som kunde antagas vara av ett allmännare intresse, bleve föremål för gemensamma överläggningar mellan delegerade för Sverige och övriga nordiska länder. Genom sådana överläggningar ansågs en allsidigare och grundligare belysning av frågorna och av olika möjliga lösningar kunna vinnas och tillika inom särskilda delar av denna lagstiftning möjligen en viss rättslikhet kunna uppnås.
Sedan underhandsförfrågningar som gjorts dels genom justitieminister Schlyter dels genom aktiebolagskommitténs ordförande f. d. justitierådet E. Stenbeck, rönt välvilligt mottagande från dansk, finsk och norsk sida, har den svenska regeringen gjort framställning hos de danska, finska och norska regeringarna om upptagande genom delegerade av sådana gemensamma överläggningar. Jakande svar hava numera ingått från de danska, finska och norska regeringarna.
De överläggningsämnen som torde komma i fråga äro bl. a. frågan om förbättrad revision, om vissa särskilda bestämmelser om huvudbolag, dotterbolag och koncerner, om tryggande av aktieminoriteters rätt och om behovet av en särskild enklare form av bolag med begränsad ansvarighet för smärre företag.
Med hänsyn till önskvärdheten av att det svenska utredningsarbetet förts fram till en viss fullständighet, innan de gemensamma överläggningarna påbörjas, är det svårt att med säkerhet uttala sig om tidpunkten för första sammanträdet. Förrän i slutet av detta år torde det icke komma att äga rum.
E. S.
Sextonde nordiska juristmötet kommer, såsom förut meddelats, att äga rum i Oslo d. 23 — 25 augusti 1934.
Programmet för överläggningarna har publicerats i SvJT 1934 s. 193 och även varit fogat vid nästföregående häfte. Föredrag kommer att hållas av