HJALMAR WESTRING. Den nya giftermålsbalken jämte dithörande författningar med förklaringar. Andra upplagan ombesörjd av BIRGER EKEBERG och EINAR STENBECK. Sthm 1933. Norstedt. 512 s. Inb. kr. 12.00.
Samma år som lagberedningens förslag till giftermålsbalk upphöjdes till lag utkom WESTRINGS kommentar till den nya lagstiftningen (432 s.). Nära ett och ett halvt decennium ha sedan dess förflutit. Under nämnda tid har tillkommit en rad lagar, främst på förmynderskapsrättens, successionsrättens och konkursrättens områden, som föranlett ändringar i giftermålsbalken och andra i kommentaren upptagna författningar, och ett rikhaltigt rättsfallsmaterial föreligger beträffande de spörsmål som behandlas i giftermålsbalken.
Det behov som på dessa grunder förelegat av en reviderad edition har nu fyllts genom den av EKEBERG och STENBECK i maj 1933 utgivna nya upplagan av kommentaren, som ingår i — om det må tillåtas att använda ett av förlaget självt ej sanktionerat uttryck — »Norstedts blåa bibliotek», omfattande samtliga kommentarer på den nya familjerättslagstiftningens område.
All den efter 1920 tillkomna lagstiftningen i ämnen som beröras av kommentaren har redovisats i denna. Särskilt kan framhållas att hänsyn tagits också till den vid tiden för kommentarens utgivande av riksdagen beslutade men då ännu ej promulgerade lagen om boutredning och arvskifte och till åtskilliga i samband därmed vidtagna ändringar beträffande rättsområden som falla inom kommentarens ram. Nu berörda lagstiftningskomplex har ej kunnat redovisas i själva kommentaren utan behandlas i ett tillägg till denna. När ett stadgande i giftermålsbalken erhållit ny lydelse genom den i tillägget upptagna lagstiftningen, förekommer vid stadgandet i fråga en hänvisning till tillägget, något som naturligen i hög grad höjer dettas praktiska användbarhet.
I tillägget redogöres vidare för den aktuella frågan om uppsägning från Sveriges sida av Haagkonventionen angående äktenskapsskillnad och hemskillnad varom 1933 års riksdag hos K. M:t framställt begäran.
Den internationellt privaträttsliga reglering av äktenskapsrätten, som år 1931 kommit till stånd« genom avslutandet av en konvention mellan de nordiska länderna och trätt i kraft d. 1 jan. 1932, är föremål för behandling i ifrågavarande arbete, främst genom en synnerligen upplysande och överskådlig, i koncentrerad form given kommentar till den förordning som för Sveriges del förde konventionen ut i livet.
Sitt allra största intresse har den nya editionen emellertid genom de uppgifter som där lämnas för rättsskipningen från giftermålsbalkens antagande fram till våren 1933. Arbetets praktiska användbarhet har därigenom ökats i avsevärd grad. Till belysning av det sagda må räcka med en hänvisning till 11 kap. G.B. (exempelvis under 1—3, 25, 26 och 28 §§) samt lagen om barn i äktenskap 15 och 18 §§. Härtill kommer den intressanta redogörelse för administrativ praxis som lämnas exempelvis angående dispens från äktenskapshinder enligt 2: 6 (fallandesot och könssjukdom) eller enligt 2: 8 (förbudet mot äktenskap mellan ett syskon och det andras avkomling).
Åtskilliga värdefulla litteraturhänvisningar ha införts i kommentaren.
Man behöver ej länge studera den nya upplagan för att inse vilket mödo-