Domare- och advokatdräkter i Norge. Från norska justitiedepartementet har utfärdats följande cirkulärskrivelse:

 

»Dommerkapper.
    Ved kongelig resolusjon av 7 desember 1889 blev det fra ikrafttredelsen av den nye rettergangsordning i straffesaker, 1 januar 1890, innført rettskapper for riksadvokaten, lagmenn, meddommere, statsadvokater og rettsskrivere ved lagmannsrettene. Ved kongelig resolusjon av 23 april og 12 juni 1925 blev lignende bestemmelser truffet for Høiesteretts medlemmer. Ved kongelig resolusjon av 11 april 1930 er det videre bestemt at advokater og sakførere når de møter i Høiesterett eller som forsvarere i lagmansrettene skal bære rettskapper.
    På medlemsmøte i Den Norske Dommerforening den 8 september 1930 blev det vedtatt en henstilling til Justisdepartementet om å åpne adgang også for dommere utenfor Høiesterett og lagmannsrettene til å bruke embedsdrakt. Departementet hadde allerede tidligere innhentet uttalelser om dette spørsmål fra landets dommere. Av disse uttalte flertallet sig for en bestemmelse om bruk av dommerkapper under hovedforhandlinger i straffesaker og tvistemål, enten i form av et påbud eller ved at det blev åpnet adgang for dommernetil å bruke slike kapper.
    De dommere som uttalte sig mot reformen, begrunnet vesentlig sitt standpunkt med at forholdene mange steder gjør det lite naturlig for dommerne å

 

bruke egen rettsdrakt. Det blev henvist til de tarvelige rettslokaler som lite vilde harmonere med noe høitideligere utstyr for dommerne personlig. Egen dommerdrakt vilde derfor, efter hvad det blev anført, neppe befordre rettens verdighet og således ikke virke efter sin hensikt.
    Departementet har vært fullt opmerksom på vekten av de innvendinger somhar vært fremført. På den annen side har man måttet være enig med flertallet av landets dommere i den rent prinsipielle betraktning som har værtgjort gjeldende. Det vil utvilsomt i mange tilfelle befordre rettsapparatetshøitidelighet om dommerne ved viktigere rettsmøter er iført en egen rettsdrakt. Man finner det forsåvidt tilstrekkelig å henvise til de erfaringer somi den siste menneskealder er gjort ved lagmannsrettene.
    Under hensyn til de forskjellige meninger som har gjort sig gjeldende har departementet antatt at det burde treffes en ordning hvorved man vilde kunne undgå de uheldige sider ved reformens gjennemførelse. Dette vil kunne opnåes ved at man påbyr dommerkapper ved muntlig hovedforhandling i byene hvor i almindelighet forholdene med hensyn til rettslokaler m. v. er tilfredsstillende. På landet derimot, hvor forholdene i denne henseende er meget forskjellige, er det naturlig at det bare blir tillatt å bruke kapper efter dommernes skjønn.
    Efter henstilling fra justitiarius i Oslo overrett har departementet også optatt spørsmålet om det ikke bør anordnes kapper til bruk for overrettenes medlemmer under muntlig behandling av saker, jfr. lov av 6 juli 1933.
    Ved kongelig resolusjon av 5 januar 1934 er det nu truffet følgende bestemmelser om bruk av dommerkapper:
    I. Ved muntlige hovedforhandlinger i straffesaker og tvistemål skal bydommere bære dommerkappe. II. Ved muntlige hovedforhandlinger i straffesaker og tvistemål kan herredsdommere bære dommerkappe. III. Ved muntlige ankeforhandlinger i tvistemål skal overrettsdommere bære dommerkappe. IV. Kappens utstyr skal være det samme som ved kongelig resolusjon av 7 desember 1889 bestemt for dommere i lagmannsrettene. V. Ordningen settes i kraft fra det tidspunkt som Justisdepartementet bestemmer.»
    Genom kungl. resolution d. 6 april 1934 har sedermera bestämts, att advokater och sakförare skola bära s. k. rettskapper, när de uppträda vid muntliga ankeforhandlinger i tvistemål vid overrettene samt kunna bära sådana kappor, när de uppträda vid muntliga huvudförhandlingar i straffesaker och tvistemål vid byrettene och — såframt domaren bär kappa — vid herredsrettene.
    Kappan skall vara en fotsid kåpa med en vidd av cirka 3½ m. Runt halsen skall som en nerliggande krage vara anbragt ett 15 cm. brett bräm, vilket med en bredd av 10 cm. fortsätter på framsidan av kåpan till dennas nederkant. Runt de vida öppna ärmarnas nederkant skall sitta ett bräm av 8 cm. bredd. Själva kåpan skall vara av ylle. Krage och bräm däremot skola för domarna vid lagmansrettene, overrettene samt herreds- og byrettene vara av svart och för høiesterettsdomarna av röd sammet. Advokaternas och sakförarnas kappor skola ha krage och bräm av svart siden. Någon huvudbonad eller annat tillbehör har man icke. Kappan bäres endast vid rättsförhandlingar.
    Bestämmelserna ha trätt i kraft d. 1 juli 1934.