Norsk Retstidende (h. 37—51). Av visst intresse med hänsyn till den blivande rättegångsreformen i Sverige är en uppsats av justitiarius W. EID rörande frågan om lämpligheten av att på det ena eller andra sättet begagna sig av stenografiska referat vid förhandlingarna i underrätt (s. 721 ff.). Omnämnas må ock en temperamentsfull artikel av P. AUGDAHL om »arveretten eftergjensidig testament» (s. 673 ff).

Hj. Kgn.

 

    Statsvetenskaplig Tidskrift. Det 3:dje häftet för år 1933 innehåller en uppsats av professor HANS KELSEN: »Den rena rättsläran. Dess metod och grundbegrepp». Då vi hittills saknat en sammanfattande framställning av Kelsens mycket omdiskuterade rättslära, är det med stort intresse man tager del av denna lika klara som koncisa och i verklig mening auktoritativa framställning. I stort sett överensstämmer den med innehållet i Kelsens för åtskilliga år sedan utgivna »Allgemeine Staatslehre», dock bör kanske framhållas, att Kelsen i denna uppsats starkt understryker rättens normativa karaktär, möjligen för att markera sitt avståndstagande från den Hägerströmska rättsfilosofien. — Minister ERICH, Stockholm, lämnar i 4:de häftet i en uppsats, kallad: »Angreppsfrågan i dess nyaste utformning», en redogörelse för de försök, som inom och utom Nationernas Förbund gjorts att definiera de folkrättsliga uttrycken »angrepp» och »angripare», varvid förf. särskilt berör de av Sovjetunionen under den senaste tiden slutna non-agressions-fördragen. Professor F. LAGERROTH, Lund, behandlar under titeln »Enhetlig budget eller specialfonder?» några budgeträttsliga problem under frihetstiden.

G. B.