620 NOTISER.    Lord Justice Scrutton †. Sir Thomas Edward Scrutton, den engelska appellationsdomstolens nestor, avled d. 18 aug. 1934. Född 1856, började han såsom väl flertalet ledande engelska jurister sin juridiska bana först efter grundliga och framgångsrika studier inom den humanistiska ämneskretsen. Efter avlagd juridisk examen blev han 1882 kallad till »the bar», d. v. s. auktoriserad såsom advokat, och verkade härpå under en följd av år i denna egenskap, sedan 1901 med titeln »Kings Counsel». År 1910 övergick han, utnämnd till ledamot av Kings Bench division av den stora engelska centraldomstolen i första instans, till dömande verksamhet, och sedan 1916 tillhörde han Court of Appeal. Redan 1886 publicerade han det arbete »Law of Charter Parties and Bills of Lading» (hittills 13 upplagor), som lade grunden till hans anseende såsom Storbritanniens största sjörättsliga auktoritet. Under sin långa domareverksamhet befäste han detta sitt anseende. Även inom författarrätten betraktades han, bl. a. på grund av sin »Treatise on Law of Copyright», såsom en framstående auktoritet. I sitt uppträdande såsom domare var han emellertid — särskilt under sin tid i Kings Bench — ganska brysk och överlägsen samt ådrog sig därigenom en ej ringa motvilja. Om de lynnesdrag, som sålunda kommit till uttryck, vittnade likaledes den för tre år sedan inträffade märkliga episod, då han genom ett uttalande i sittande rätt fann sig böra till ordningen återkalla en kollega inom en helt annan domstolsavdelning, den kände Mr Justice Mc Cardie, vilken på ett även för engelska förhållanden överdrivet sätt gjort bruk av en domares möjlighet att underrättsförhandlingarna giva en intresserad allmänhet del av sina synpunkter på ställningar och förhållanden utan nödvändigt sammanhang med den föreliggande rättstvisten.

K. H.

 

    Dödsfall. Andre assessorn Carl Harry Sahlström avled i Sthm 23 okt. 1934. Född i Sthm 1896 avlade han där studentex. 1915 och jur. kand. ex.1921. Sistn. år inträdde S. i Sthms rådhusrätt, där han 1930 befordrades till andre assessor. Därjämte har S. från år 1918 tjänstgjort i kammarkollegium.
    Vice häradshövdingen Christian Hommerberg avled i Malmö 28 okt. 1934. Han var född därstädes 1859 och blev student i Lund 1877. Sedan han 1883 avlagt hovrättsex., utnämndes han 1887 till vice häradshövding och blev året därpå ombudsman hos Oxie härads sparbank. 1892 utsågs han till exekutionsnotarie och 1906 till stadsnotarie i Malmö. Därjämte har han ägnat sina krafter åt stadens kommunala liv samt fungerat såsom styrelseledamot i olika allmänna styrelser.
    F. d. hovrättsrådet Gustaf Wilhelm Hörstadius avled i Sthm 5 nov. 1934. H. var född 1856 i Järlåsa, Uppland, blev student i Uppsala 1875 och avlade där fyra år senare hovrättsex. Sedan han 1882 utnämnts till vice häradshövding, blev han 1889 fiskal, 1890 assessor och 1900 hovrättsråd i Svea hovrätt. Därjämte har H. under en lång följd av år såsom styrelseledamot i olika stiftelser och sociala inrättningar ställt sina krafter till det allmännas tjänst.
    Häradshövdingen Lennart Axel Ludvig Almqvist avled i Åre 12 nov. 1934. Född i Sthm 1889 avlade han studentex. där 1908 och jur. kand. ex.1912. Efter tjänstgöring såsom t. f. domhavande och som e. o. assessor i Svea hovrätt utnämndes han 1922 till vice häradshövding. Åren 1923—1925 var han chef för inskrivningsavdelningen i Södra Roslags domsaga och därefter vattenrättssekreterare vid Österbygdens vattendomstol. 1930 utnämndes han till häradshövding i Luleå domsaga.
    Vice häradshövdingen Ernst Söderqvist avled 30 nov. 1934 i Norrköping. S. var född 1864 i Bellefors, Västergötland, blev student i Lund

 

NOTISER. 6211885 och avlade där tre år senare hovrättsex. 1891 utnämndes han till vice häradshövding och har därefter bedrivit advokatverksamhet i Norrköping.
    Borgmästaren Axel Ludvig Sundberg avled i Lysekil 6 dec. 1934. Han var född 1869 i Västervik, blev student i Lund 1888 och avlade hovrättsex. 1894. Efter tjänstgöring i Göta hovrätt, bl. a. såsom fiskal och adjungerad ledamot, blev han 1903 borgmästare i Lysekil, vilket ämbete han innehade till sin död. Sedan 1907 har S. varit ledamot av Gbgs och Bohus länslandsting och var sedan 1932 dess ordf. Under olika perioder har han även varit ledamot av riksdagen.
    Borgmästaren Gustaf Emanuel Winqvist avled i Sthm 22 dec. 1934. Han var född i Hedemora 1868, blev student i Uppsala 1887 och avlade där 1892 hovrättsex. Efter tingstjänstgöring under Svea hovrätt blev han 1898 e. länsnotarie i Kopparbergs län. 1902 utnämndes han till borgmästare i Hedemora och 1921 blev han tillika borgmästare i Säter, vilka båda ämbeten han innehade till sin död. W. har vidare innehaft en mångfald kommunala och andra allmänna uppdrag.