Ny tysk lag om patentombud. D. 28 sept. 1933 utfärdades i Tyskland en ny »Patentamwaltsgesetz», som skall ersätta en tidigare lag i ämnet av d.21 maj 1900. Redan enligt sistnämnda lag reserverades beteckningen »Patentanwalt» för personer, vilka efter viss teknisk och juridisk utbildning och genomgången prövning upptagits å en i patentverket förd lista. Bestämmelserna härom ha bibehållits i den nya lagen, och fordringarna för upptagande å listan ha skärpts, varjämte föreskrifter mot personer av icke-arisk härstamning m. m. tillkommit. Genom 1933 års lag sammanslutas patentombuden till en särskild kår i huvudsaklig analogi med vad som gäller om advokatkåren. Alla patentombud måste tillhöra en »Patentanwaltskammer» med särskilda disciplinära befogenheter. Endast auktoriserade patentombud få för framtiden yrkesmässigt för egen räkning företräda andra i patentverket och utöva åtskillig annan verksamhet å det industriella rättsskyddets område. Det är belagt med straff att obehörigen utöva eller erbjuda sig att utöva sådan verksamhet samt att oriktigt beteckna sig som patentombud eller eljest genom sitt förhållande väcka föreställningen att man är patentombud.

Å. v. Z.

 

    Guldklausulerna i engelsk praxis. House of Lords har nyligen träffat ett betydelsefullt avgörande angående tolkningen av guldklausulerna i obligationer. Den allmänt brukliga guldklausulen (the sum of £ 100 in sterling in gold coin of the United Kingdom of or equal to the standard of weight and fineness existing on the .... day of 19 . .) har hittills i engelsk praxis egendomligt nog tolkats på det sätt, att obligationens utfärdare icke behövt betala mer än det nominella beloppet i papperspund. I ett utslag av den 15 december 1933 har House of Lords enhälligt förkastat denna tolkning och fastslagit, att obligationsinnehavaren är berättigad att kräva betalning efter guldvärde. Times säger i en ledare för den 16 december 1933, att utslaget kommer att hälsas med den största tillfredsställelse i City, icke så mycket därför att det ger borgenärerna rätt som därför att det uppehåller principen om avtalets helgd, vilken är förutsättningen för alla kommersiella transaktioner.

K. O.