Delning av Svea och Göta hovrätter. Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter, anförde till statsrådsprotokollet d. 29 dec. 1933:
»I proposition nr 80 till 1931 års riksdag angående huvudgrunderna för en rättegångsreform angavs bland de partiella reformer som vore ägnade att underlätta den nya rättegångsordningens införande och tillika syntes kunna utan olägenhet inpassas i den bestående ordningen även frågan om uppdelning av hovrätterna. Därest riktlinjerna för rättegångsreformen vunne riksdagens bifall, ansågs därför utredning snarast böra igångsättas rörande det antal hovrätter, som påkallades av ett reformerat förfarande, och om hovrätternas förläggning. Därvid syntes uppenbart att åtminstone en hovrätt borde förläggas till Norrland och en hovrätt hava sitt säte i Göteborg. I sitt av riksdagen i detta avseende biträdda utlåtande yttrade särskilda utskottet — som ansåg att åtminstone en hovrätt måste inrättas i Norrland och att starka skäl även syntes tala för att en hovrätt förlades till Göteborg — att det syntes lämpligt att frågan om uppdelning av Svea och Göta hovrätter snarast toges under omprövning.
I ett anförande till statsrådsprotokollet d. 30 sept. 19321 berörde jag de förslag till partiella reformer på processlagstiftningens område som syntes böra genomföras såsom förberedelse till rättegångsreformen. Jag upptog därvid även frågan om hovrätternas uppdelning samt uttalade att på grund av det statsfinansiella läget denna fråga tills vidare torde böra begränsas till vad
som redan under nuvarande rättegångsordning finge anses vara påkallat av ett mera trängande behov och utredningen med hänsyn härtill för det dåvarande böra avse allenast en uppdelning av Svea hovrätt på sådant sätt, att en hovrätt komme att förläggas till Norrland.
I statsverkspropositionen till 1933 års riksdag omnämnde jag, att en sålunda begränsad utredning igångsatts inom justitiedepartementet, varefter Kungl.Maj:t på min hemställan föreslog riksdagen att i avbidan på särskild proposition i ämnet till bestridande av kostnader för delning av Svea hovrätt beräkna visst anslag. Något dylikt anslag kom emellertid sedermera ej att äskas. I skrivelse till riksdagen meddelade nämligen Kungl. Maj:t, att det visat sig, att den igångsatta utredningen icke kunde, såsom tidigare beräknats, fullbordas å sådan tid, att proposition i ämnet kunde föreläggas 1933 års riksdag.
Beträffande spörsmålet huru arbetet med denna utredningsfråga lämpligen bör fullföljas, vill jag till en början erinra därom att Svea hovrätt i yttrande d. 30 dec. 1932 rörande inrättande av en särskild hovrätt över Norrland framhållit, att i flera avseenden rådde ett sådant samband mellan frågan om delning av Svea hovrätt och motsvarande fråga beträffande Göta hovrätt, att de lämpligen borde prövas i ett sammanhang. Anmärkas må även att på initiativ av Göteborgs stad vissa undersökningar igångsatts rörande inrättandet av en särskild hovrätt i Göteborg, vilken skulle omfatta en del av Göta hovrätts samt en del av Svea hovrätts jurisdiktionsområde. Då vidare enligt vad jag inhämtat processlagberedningens arbete nu fortskridit så långt, att beredningen under det kommande året kan övergå till behandlingen av överrättsförfarandet och den därmed sammanhängande frågan om hovrätternas organisation, synas mig starka skäl tala för att ovannämnda utredning utvidgas att omfatta jämväl frågan om en uppdelning av Göta hovrätt samt överlämnas till processlagberedningen. Förslag i ämnet torde böra av beredningen avgivas så snart omständigheterna det medgiva och utan avvaktan på slutförandet av beredningens uppdrag i övrigt.»
I enlighet med förslag av departementschefen beslöt Kungl. Maj:t att anbefalla processlagberedningen att så snart ske kan verkställa utredning rörande uppdelning av Svea och Göta hovrätter samt till Kungl. Maj:t inkomma med det förslag, vartill utredningen må giva anledning.