Lägre avgångsålder för krigsrätternas personal. I fråga om den civila personalen vid krigsrätterna har hittills gällt, att förordnanden såsom krigsdomare, vilka förordnanden författningsenligt skola meddelas för viss tid, för varje gång utfärdats att gälla längst till och med den månad under vilken vederbörande uppnådde 70 år, medan förordnanden såsom auditörer eller krigsfiskaler utställts med giltighet tills vidare. Följden av sistnämnda tillvägagångssätt har blivit, att i krigsfiskalsgraden kommit att kvarstå åtskilliga personer vilka redan överskridit den för statliga åklagare eljest föreskrivna pensionsåldern av 65 år. En dylik befattningshavare har t. o. m. överskridit 70-årsåldern. Inom auditörsgraden finnes för närvarande icke någon som är över 67 år.
    Genom särskilda beslut d. 1 och d. 29 dec. 1933 har K. M:t emellertid gått in för en ny ordning på ifrågavarande område, i det att principiellt fastslagits, att krigsdomare och auditörer böra avgå från tjänsten med utgången av det år, varunder de fylla 67 år, samt krigsfiskaler vid utgången av det år, varunder 65-årsåldern uppnås. Vissa övergångsbestämmelser hava samtidigt utfärdats i ändamål att minska olägenheterna för dem, som omedelbart drabbas av de nya avgångsföreskrifterna.

C. G. B.

 

    De kungl. kommittéerna. Efterföljande meddelanden äro huvudsakligen hämtade ur de till resp. departement avgivna redogörelserna för de olika kommittéernas arbetsresultat (jfr SvJT 1933 s. 82).
    Såsom sakkunnig för revision av strafflagen har prof. J. C. W. Thyrén intill sin d. 4 maj 1933 inträffade död utarbetat utkast till strafflag, spec. delen XI (Statens off. utredn. 1933:6), vari behandlas brott mot politiska rättigheter samt brott mot allmän ordning och frid. Därjämte föreligger i korrektur ett register över innehållet i främmande strafflagar.
    Den sakkunnige för utredning av frågorna om inrättande av en norrländskhovrätt, om utveckling av rättshjälpsinstitutionen samt om förbättrade brandskyddsanordningar vid domsagornas arkiv och kanslier, kommerserådet S. Matz, har under våren 1933 avslutat utredningen beträffande den norrländska hovrätten samt avsagt sig uppdraget i övrigt, varefter detsammas fullföljande övertagits av departementets egna arbetskrafter.
    Av övriga inom justitiedepartementet tillkallade sakkunniga hava ytterligare följande under år 1933 avslutat sin verksamhet: sakkunniga för ut-

 

92 NOTISER.redning av frågan om ordningen för stadsdomartjänsternas tillsättande och om allmänna bestämmelser rörande rådhusrätternas rekrytering (Statens off. utredn. 1933: 31); sakkunniga för utredning av frågan om den reglering av lösen och stämpelberäkningen som vore erforderlig i fall av intecknings förnyelsernas: borttagande (d:o 1933: 24).
    Justitierådet A. Bagge såsom sakkunnig för biträde vid behandlingen av frågor rörande deltagande från svensk sida uti internationella förhandlingar om gemensamma rättsregler på sjörättens och den internationella privaträttens område har under året deltagit i förarbeten för unifiering av den internationella privaträtten.
    Sedan den sakkunnige för utredning av frågan om åklagarväsendets reformering, hovrättsassessorn J. Laurin, den 1 mars 1933 tillträtt befattningen såsom byråchef för lagärenden i finansdepartementet, har utredningen den 1 juli 1933 uppdragits åt hovrättsassessorn E. Leche, varjämte såsom representant för socialdepartementet vid densamma den 28 nov. 1933 förordnats revisionssekreteraren O. Hesselgren. De sakkunniga hava på grund av andra utredningsuppdrag endast medhunnit visst förberedande arbete.
    Den sakkunnige för utredning av frågan om partiella reformer på strafflagstiftningens område, professorn R. Bergendal, har i anledning av förordnande såsom ledamot i lagberedningen d. 15 aug. 1933 efterträtts av hovrättsassessorn M. Heüman. Dessförinnan hade Bergendal avlämnat betänkande med förslag till sterilisering av vissa sinnessjuka, sinnesslöa eller av annan rubbning av själsverksamheten lidande personer (Statens off. utredn. 1933: 22). Heüman har bl. a. avgivit förslag till lag om ändring i 21 kap. strafflagen, avseende straff för utpressning, på grundval varav remiss av lagförslag till lagrådet och proposition till riksdagen utarbetats.
    1933 års sjölagstiftningskommitté (pres. B. Ekeberg och hovrättsrådet H. Wikander, sekr. e. o. hovrättsassessorn E. Hagbergh) har, i samarbete med delegerade för de övriga nordiska länderna, i aug. 1933 återupptagit arbetet på fullföljandet och avslutandet av det nordiska lagstiftningsarbetet på sjörättens område. Kommitterade ha för ändamålet bl. a. deltagit i en internordisk konferens i Oslo i sept.—okt. 1933, och förberedes ytterligare en dylik konferens i Köpenhamn under febr. 1934.
    Generaldirektören L. Berglöf såsom sakkunnig för utredning av frågan om ordnandet av tillsynen över fastighetsbildning och fastighetsregistrering samt den rättsliga vården och förvaltningen av kronans fastigheter har under år 1933 påbörjat sin utredning.
    Kommittén ang. statsfientlig verksamhet (f. d. justitierådet E. Sandström m. fl., sekr. hovrättsassessorn O. Thulin), vilken under året sysslat med bearbetning av från olika myndigheter m. fl. införskaffat material, beräknas komma att avsluta sitt arbete under år 1934.
    Kommittén för omarbetande av akliebolagslagstiftningen (aktiebolagskommittén; f. d. justitierådet E. Stenbeck m. fl.) — som i aug. 1933 påbörjade sin verksamhet — har under året bedrivit arbetet i huvudsak genom ett arbetsutskott bestående av ordf. samt två ledamöter. Därjämte hava bl. a. vissa sonderingar företagits rörande möjligheten av gemensamma överläggningar mellan delegerade för de nordiska länderna ang. frågor på aktiebolagsrättens område.
    Av sakkunniga för utredning av frågor om ändring i grundlagarna hava

 

NOTISER. 93professorerna G. Andrén och C. A. Reuterskiöld samt talmannen i andra kammaren A. Sävström, åt vilka anförtrotts utredning av frågorna om statsrådstillträde till utskott, om missbruk av väljarbeteckningar samt om rätten att rösta å annan ort än mantalsskrivningsorten, med biträde av hovrättsassessorn B. Hagström såsom sekreterare påbörjat samma utredning, vilken beräknas bliva slutförd under våren 1934. Övriga tillkallade sakkunniga, borgmästaren G. Bissmark, fil. dr S. Hansson och professorn N. Herlitz, vilka jämte Sävström skola biträda, Bissmark och Hansson vid utredning av frågan om en reform av tryckfrihetsprocessen m. m. samt Hansson och Herlitz vid fortsatt utredning av frågan om allmänna handlingars offentlighet, påbörja under jan. 1934 det dem anförtrodda utredningsarbetet.
    Såsom sakkunnig för beredning av lagstiftning i anledning av vissa lufträltskonventioner har hovrättsrådet H. Wikander varit sysselsatt med bearbetande av visst å området föreliggande material, varjämte till de danska, finska och norska regeringarna ställts förfrågan, huruvida benägenhet förefunnes tillsamarbete för beredande av ifrågavarande lagstiftning.
    Enligt justitiedepartementets kostnadstablå hava inom detsamma ytterligare biträtt bl. a. följande personer: f. d. justitierådet A. Lindhagen, utrikesrådet F. Malmar, hovrättsrådet T. Fredriksson samt hovrättsassessorerna C. G. Hellquist, E. Leche, A. Ramfors, Å. Braunstein och Chr. Gemzell.
    I fråga om kommittéer, vilka lyda under andra departement än justitiedepartementet och äro av allmännare juridiskt intresse, må här antecknas följande. Betänkanden avgåvos under år 1933 av bl. a. den sakkunnige för utredning ang.tredje mans rätt till neutralitet i arbetskonflikter (prof. R. Bergendal; soc.-dep. 1933: 36); den sakkunnige för revision av kommunalförordningen i Stockholm (f. d. landshövdingen Hj. Hammarskjöld; soc.-dep. 1933: 23); sakkunniga förrevision av bestämmelserna om väghållningsbesvärets utgörande på landet samt om städernas allmänna vägar (landshövdingen G. Sederholm m. fl., sekr. rev.sekr. N. Ljunggren; kom.-dep. 1933: 9); utredningsmännen rörande ändradegrunder för utarrendering av kronojord (häradshövdingen N. Wihlborg m. fl., sekr. hovrättsassessorn B. Fallenius; jord.-dep. 1933: 32); sociala jordutredningen (prof. K. G. Westman m. fl.; jord.-dep. 1933:33); varjämte de sakkunniga för handläggning av ärenden rörande ecklesiastika boställen och vad därmed äger samband (kammarrådet T. Wohlin m. fl.) samt utredningsmännen för ernående av förlikning i det s. k. Hornborgamålet (jord.-dep., rev.-sekr. S. Turén m. fl.) slutfört sina uppdrag.
    Vid ingången av år 1934 fortsatte bl. a. följande kommittéer och sakkunniga: utredningen ang. den sociala försäkrings- och hjälpverksamhetens organisation (soc.-dep., landshövdingen S. Linnér m. fl.); kommittén ang. privatanställda (soc.-dep., prof. M. Fehr m. fl., sekr. hovrättsassessor H. F. Km. Karlsson); 1932 års sakkunniga för arbetslöshetsförsäkring (soc.-dep., t. f. överdirektören S. Larsson m. fl.); sakkunniga ang. beväpnade enskilda sammanslutningar (soc.-dep., borgmästaren T. Bergquist m. fl.); sakkunniga för utredning av frågan om laglig reglering av arbetstiden för arbetare inom jordbruket och dess binäringar (soc.-dep., riksdagsman O. Jeppsson m. fl., sekr. rev. sekr. S. Turén); 1928 års pensionsförsäkringskommitté (soc.-dep., landshövdingen Linnér, sekr. hovrättsassessor I. Strahl); 1928 års revision av rusdryckslagstiftningen (fin.-dep., landshövdingen A. Beskow m. fl.); statens organisations-

 

94 NOTISER.nämnd (fin.-dep., generaldirektören S. Ribbing, borgmästaren N. Berlin och direktören C. M. Carlsson, särsk. biträde hovrättsassessorn S. G. L. Quensel); 1931 års frihamnssakkunniga (fin.-dep., f. d. häradshövdingen K. Dahlberg m. fl.); sociala jordutredningen (jord.-dep-, prof. K. G. Westman m. fl.); utredningsmannen för vissa jaktlagstiftningsfrågor (jord.-dep., generaldirektören S.Ribbing); den sakkunnige för utredning ang. industriellt rältsskydd (hand.-dep., generaldirektören H. Hjerten).

C. G. B.