280 Tidsskrift for Rettsvidenskap. Det första häftet för året — ett dubbelhäfte —inledes med en uppsats av HERMAN SCHEEL »Om ideel konkurrens av strafbare handlinger efter gjældende norsk ret». Förf. behandlar huvudsakligen vissa på grund av särskilda lagstadganden i norsk rätt uppkommande straffprocessuella spörsmål; ett avser omfattningen av den rättskraft, som tillkommer en dom över ett brott, vilket konkurrerar ideellt med ett annat, icke åtalat brott; ett annat, särskilt utförligt behandlat, avser domstolens möjlighet att i en rättegång, vari yrkats straff för visst brott, upptaga till behandling även ett med detta ideellt konkurrerande men icke åtalat brott. — KNUD ILLUM giver i en längre avhandling »Et Bidrag til Læren om det Offentliges og dets Tjenestemænds Erstatningsansvar efter dansk Ret». Beträffande först antydda spörsmål hävdar förf., att ansvar för staten bör inträda enligt samma principer som gälla för privata rättssubjekt, varvid man emellertid har att taga hänsyn till icke blott de utomobligatoriska skadeståndsreglerna utan även de i kontraktsförhållanden tillämpade ansvarighetsgrundsatserna. Beträffande frågan om tjänstemännens ansvarighet för skadestiftande handlingar går framställningen ut på att visa, att det direkta ansvaret gent emot en skadelidande icke är i överensstämmelse med allmänna rättsgrundsatser och att det även blott delvis kan antagas hava tillräckligt säker hemul i dansk rätt ävensom att det, tillden del det kan antagas vara för handen, rättvisligen (med hänsyn särskilt till den i den danska försäkringsavtalslagens regressregel adopterade principen) bör avskaffas. Icke minst vad förf. anför beträffande sist antydda spörsmålär av största intresse även för svenska jurister. — Professor ARNHOLM publicerar sin installationsföreläsning, vari han ställer den norska arvslagen »i nutidsbelysning» och uttalar sig för en reform av densamma. Förf. framhåller på de flesta punkter vår arvslag som en lämplig förebild. Bland annat pekar han på »allmänna arvsfonden» och framkastar i detta sammanhang tanken, att till en dylik fond borde föras även den del av kvarlåtenskapen, som på grund av reglerna om arvsskatt tillfaller staten; när såsom i Norge en mera avsevärd del av kvarlåtenskapen åtgår för arvsskattens gäldande, är det nämligen enligt förf. icke längre befogat att betrakta vad som sålunda tillfaller staten som en offentlig avgift, utan man måste ekonomiskt sett tala »om en overføring av kapital, om en arverett for staten», och över det ifrågavarande kapitalet bör staten då icke längre kunna disponera, som om det vore en inkomst. — Om »några spörsmål rörande avbetalningsköp» handlar en uppsats av MÄRTA BJÖRNBOM. Förf. fäster bland annat uppmärksamheten på vikten av att det på något sätt sörjes för att avbetalningsköpare underkastas en bättre kreditkontroll, än den som hittills varit vanlig, och hon framhåller härvid betydelsen av den i själva köpeavtalet liggande kontroll, som kan åstadkommas genom att man fordrar, att köparen skall erlägga en icke alltför ringa handpenning och att betalningstiden icke utsträckes alltför mycket. I sammanhang härmed diskuteras även det straffrättsliga bedömandet av en förskingring av avbetalningsgods. — Ett »Bidrag til læren om remburs med særlig henblikk på engelsk rett» giver overrettssakfører EILIF AAS. Efter några allmänna anmärkningar om terminologien samt om remboursens uppkomst och funktion lämnar förf. en översikt av de kontraktsförhållanden, som rem-