Sjätte internationella konferensen »pour l'unification du droit pénal» (se SvJT 1935 s. 402) avhölls i Köpenhamn d. 30 aug.—3 sept. 1935. 36 stater voro representerade, däribland Tyskland, Österrike, Frankrike, Italien, Sovjetunionen och 13 utomeuropeiska, med sammanlagt 85 av vederbörande regeringar förordnade delegerade. Därjämte voro 8 internationella institutioner, bland dem såväl Union som Association internationale du droit pénal, företrädda av ombud och Nationernas förbund av observatör. Svenska delegerade voro statsrådet K. Schlyter, justitiekanslern K.-G. Hjärne och prof. R. Bergendal. Norge representerades av riksadvokat H. Sund och fängelsedirektör Hartvig Nissen. Vid mötets högtidliga öppnande i universitetets högtidssal talade å justitsminister Zahles vägnar — Zahle var av sjukdom hindrad närvara — departementschef Aage Svendsen, vidare presidenten i Bureau international pour l'unification du droit pénal, f. statsministern greve H. Carton de Wiart, Belgien, den danska organisationskommitténs ordf., rigsadvokat A. Goll, internationella byråns generalsekreterare prof. V. Pella, Rumänien, statsrådet Schlyter å de utländska delegerades vägnar samt universitetets rektor, prof. Østrup. Rigsadvokat Goll valdes till konferensens president. Generalsekreterare blevo prof. Pella samt generalkonsul C. B. Ingwersen och overretssagfører Henrik Sachs.

    Konferensen uppdelades omedelbart på fyra sektioner för utskottsbehandling av ämnena 1) legal definition av politiskt brott, 2) utlämning av förbrytare, 3) internationell reglering av rätten att svara och beriktiga i pressfrågor, 4) terrorismen. Sedan sektionerna slutfört sitt arbete behandlades deras förslag i assemblée pléniére den 3 aug. under ordförandeskap av presidenten i Italiens kassationsdomstol d'Amelio och ledamoten av franska kassationsrätten .1. A. Roux samt gillades i allt väsentligt.

 

    Konferensen antog i det första ärendet följande definition av politiskt brott »sur le plan international»:
    § 1. Sont délits politiques les infractions dirigées contre l'organisation et le fonctionnement de l'Etat, ainsi que celles dirigées contre les droits qui en dérivent pour le citoyen.
    § 2. Sont réputés politiques les délits de droit commun qui constituent la mise en œuvre des atteintes prévues par le § 1, ainsi que les actes commis pour favoriser l'exécution d'un délit politique ou pour permettre à l'auteurde ce délit d'échapper à l'application de la loi pénale.
    § 3. Toutefois ne seront pas considérés comme délits politiques ceux dont l'auteur n'aurait été déterminé que par un motif égoiste ou vil.
    § 4. Ne seront pas considérés comme délits politiques les actes créant un danger commun ou un état de terreur.
    I fråga om andra och tredje överläggningsämnena, vilka behandlats även av tidigare konferenser, antogos utförliga lagtexter, beträffande terrorismen jämväl det »önskemålet», att förbrytare, vars utlämnande icke beviljades, måtte ställas inför en internationell brottmålsdomstol, såvida icke vederbörande stat föredrog att låta döma honom av sina egna domstolar. Den tredje frågan uppsköts för fortsatt utredning till en kommande, konferens.
    Konferensspråket var uteslutande franska. Plats och ämnen för nästa konferens bestämmas av byrån.