Ändringar i den franska aktiebolagsrätten. Den franska dekretlagstiftningen ingriper även i aktiebolagsrätten med en hel serie vidlyftiga och ingående bestämmelser, vilka äro tänkta som ett led i kampen mot den ekonomiska krisen och äro avsedda att fylla denna funktion genom att bekämpa spekulation och skydda sparandet. Bland de viktigare av dessa bestämmelser märkas följande. I fråga om styrelseledamöter straffbelägges ett stort antal handlingar, som skada eller sätta i fara allmänhetens eller bolagets intressen. I sistnämnda avseende straffas t. ex. styrelseledamöter, om de i ond tro göra bruk av sin ställning, eller av röster som de i egenskap av styrelseledamöter disponera över, till skada för bolaget i personligt intresse eller för att bringa fördel åt ett annat bolag, vari de på något sätt äro intresserade. Angående revisorer upptagas nya bestämmelser, avsevärt utförligare än de hittills gällande. Bl. a. stadgas jäv för revisorer, som äro närmare släkt med styrelseledamöter eller anställda hos styrelseledamöter eller hos bolaget eller hos ett företag som äger 1/10 av bolagets aktiekapital eller i vilket bolaget äger 1/10 av aktiekapitalet. I bolag, som vända sig till allmänheten för sin finansiering (»faisant appel à l'épargne publique») skall åtminstone en av revisorerna väljas bland personer, uppförda på en förteckning, vilken upprättas av en offentlig kommission. De på denna förteckning upptagna revisorerna få icke tjänstgöra såsom styrelseledamöter i aktiebolag och få icke bli styrelseledamöter i bolag, som de revidera, inom kortare tid än fem år efter utgången av deras revisorsuppdrag. — Om ett bolag går i konkurs, kan konkursen förklaras inbegripa varje person, som under betäckning av detta bolag i eget intresse har vidtagit rättshandlingar och disponerat över bolagets kapital såsom över sina egna tillgångar. Detta innebär ett avsteg från den i fransk rätt gällande principen, att endast köpmän kunna sättas i konkurs, och tanken har utan tvivel varit den, att en person icke skall kunna undgå konkursreglerna genom att driva handel medelst ett aktiebolag såsom bulvan. Det i konkurs försatta bolagets styrelseledamöter underkastas straff för en rad åtgärder, som på ena eller andra sättet medverkat till obeståndet. Föreligger trolöshetsbrott kan styrelseledamot av domstol frånkännas rätten att inneha anställning i ifrågavarande bolag och rätten att över huvud vara styrelseledamot i bolag; först efter fem år kan vederbörande i sådant fall återfå nämnda rätt.

H. N.

 

    Ändringar i franska expropriationslagen. Den franska expropriationslagen av d. 3 maj 1841, vilken tjänat som förebild för många länders och däribland Sveriges expropriationslagar, har genom en av regeringen Laval utfärdad décret-loi av d. 8 aug. 1935 underkastats ändringar i vissa avseenden.

 

¹ Om vissa viktiga décrets-lois se de tre närmast följande notiserna.

Red:s anm.

 

    Enligt 1841 års lag skulle expropriationsersättningen liksom i Sverige bestämmas av en nämnd, en för varje expropriationsmål särskilt tillsatt jury. Under anförande att expropriationsersättningarna kommit att bliva utomordentligt höga och därigenom orsakat stora kostnader bl. a. vid anläggandet av järnvägar och befästningar, utbytes genom lagändringen juryn mot kommissioner, en förvarje departement. Varje kommission skall bestå av en domare såsom ordförande, två statstjänstemän — nämligen dels direktören för det allmännas fastigheter i departementet eller ställföreträdare för honom, dels ock en annan statstjänsteman i departementet — en notarie samt en skattepliktig medborgare. Att utse medlemmar av kommissionen tillkommer framför allt förstepresidenten i cour d'appel, men genom bestämmelser om avgivande av förslag har inflytande på utväljandet beretts prefekten och vissa korporationer.
    Medan juryns beslut liksom den svenska expropriationsnämndens icke kunde överklagas, finnes efter lagändringen möjlighet att mot kommissionens beslut appellera till allmän underrätt, tribunal civil. Denna domstols beslut i ärendet må icke överklagas annat än på grund av formfel eller dylikt.
    Vissa andra ändringar i expropriationslagen avse att förenkla expropriationsförfarandet.

I. S.