Göta hovrätts 300-årsjubileum. Lördagen den 26 oktober 1935 firade Göta hovrätt under högtidliga former minnet av sin 300-åriga tillvaro.
Högtidligheterna erhöllo en särskilt glansfull prägel genom att H. M:t Konungen hedrade desamma med sin närvaro. Regeringen representerades av statsråden K. Schlyter och K. Levinson, högsta domstolen av justitierådet S. Skarstedt, Svea hovrätt av presidenten B. Ekeberg och Skånska hovrätten av t. f. presidenten S. Bruzelius. Bland de närvarande märktes i övrigt presidenten K. H. Högstedt, processlagberedningens ordförande f. d. justitierådet N. Gärde, justitieråden A. Afzelius, E. Sandström och S. Bellinder, landshövdingen F. Hamrin, statssekreteraren G. Dahlman, expeditionschefen G. A. Eriksson samt ordföranden i Sveriges advokatsamfund advokaten A. Forssman. Ett stort antal häradshövdingar och borgmästare under hovrätten hade infunnit sig, varjämte hovrättens egna ämbetsmän och funktionärer mangrant kommit tillstädes.
Efter högtidsplenum på förmiddagen mottogos Konungen med uppvaktningävensom övriga gäster i hovrättens sessionssal, där presidenten G. Bendz till Konungen frambar hovrättens underdåniga välkomsthälsning. Härefter följde avtäckning av en av skulptören O. Johannesson utförd, till hovrätten skänkt byst av drottning Kristina, under vilkens regeringstid hovrätten upprättats. Efter denna högtidlighet överlämnade Konungen stora korset av Nordstjärneorden till presidenten Bendz samt kommendörstecknet första klassen av samma orden till f. d. hovrättsrådet E. Kellgren och hovrättsrådet G. Fischer. Konungen begagnade även tillfället att bese en i hovrätten särskilt anordnad minnesutställning.
Den egentliga minneshögtidligheten ägde med början klockan 3.15 e. m. rum i Kristinakyrkan. Under akten närvoro omkring 600 personer. — Efter ett musiknummer höll presidenten Bendz minnestalet. H. M:t Konungen tog därefter till orda och bringade hovrätten sin hyllning. Talen äro återgivna härovan (s. 521 ff.).
Efter Konungens tal sjöngs unisont »Du gamla, Du fria», varpå representanter för olika myndigheter och sammanslutningar framförde lyckönskningar till det jubilerande ämbetsverket.
Högsta domstolen företräddes därvid av sin äldste ledamot, justitierådet Skarstedt, som yttrade följande:
»Vid högtidlighållandet av det stolta minnet av den dag, då K. M:ts och rikets Göta hovrätt blev till såsom en lem i rättsskipningen i detta land, har helt naturligt Konungens högsta domstol inte bort saknas. Banden mellan hovrätterna och den högsta instansen äro därtill alltför starka.
Många äro visserligen — och det är ju en god sak — de fall, där parterna finna, att det räcker med hovrätternas höga auktoritet. Men när detta inte blir fallet, utan hovrätten varder till en etapp på de rättssökandes långavandring — ofta nog en via dolorosa — till det slutliga avgörandet, då har