Förslag om avveckling av bestående fideikommiss. Sedan riksdagen redan 1914 uttalat sig för avveckling av bestående fideikommis, har denna fråga i olika sammanhang varit föremål för utredning utan att den dock nått sin lösning. D. 1 febr. innevarande år beslöt K. M:t att frågan skulle överlämnas till behandling av en eller flera särskit tillkallade sakkunniga, och det uppdrogs åt justitierådet E. Sandström att verkställa utredning och avgiva förslag i ämnet. Till fullgörande av detta uppdrag har nu justitierådet Sandström utarbetat en promemoria jämte utkast till lag i ämnet (statens offentl. utredn. 1935: 50).
    I promemorian framhålles att fideikommiss i jord, som från början var det vanliga, äro förenade med åtskilliga olägenheter och att fideikommissinstitutet, som är grundat på andra tiders åskådningar och samhällsförhållanden, saknar stöd i den moderna uppfattningen samt att bestående fideikommiss därför böra avvecklas. Avvecklingen anses böra omfatta fideikommiss i såväl fast som lös egendom och vara underkastad likartade bestämmelser vare sig det gäller det ena eller andra slaget av egendom.
    Avvecklingens syfte är att återföra egendomen från den särskilda för fideikommisset gällande arvsföljden till den normala, och de föreslagna bestämmelserna innebära att avvecklingen skall äga rum etappvis i samband med de två efter lagens ikraftträdande närmast följande successionstillfällena. Vid nuvarande fideikommissinnehavarens död skall den enligt fideikommissbrevet närmast berättigade (»näste efterträdaren») tillträda fideikommisset med en i viss mån modifierad fideikommissrätt, men från fideikommissförmögenheten skall i regel för arvsdelning enligt lag utbrytas en mindre del av dess värde — en femtedel eller en fjärdedel beroende på om efterträdaren är avkomling till nuvarande fideikommissinnehavare eller icke. Denna del skall tillfalla sådana arvsberättigade skyldemän till den nuvarande fideikommissinnehavaren, som äro närmare till arv efter honom än efterträdaren eller lika nära till arv, t. ex.yngre syskon. Den slutliga avvecklingen skall därefter äga rum vid näste efterträdarens död, då egendomen skall gå i arv till hans arvingar enligt lag.

 

    Modifikationerna i näste efterträdarens rätt avse att möjliggöra ett förberedande av den slutliga avvecklingen och innebära ökade möjligheter att försälja och inteckna fideikommissfastighet samt att i vissa fall använda fideikommisskapitalet. Näste efterträdare skall jämväl äga testamentera angående fideikommissegendom i likhet med vad som gäller angående annan egendom. Vid försäljning av fideikommissjord skall under näste efterträdarens tid i likhet med vad som nu sker tillses att arrendator erhåller företrädesrätt att köpa arrenderad jord.
    Förmåner, som utgå till välfärdsinrättningar eller pensionstagare, skola säkerställas.
    Beträffande kulturellt värdefulla byggnader och parkanläggningar samt samlingar skola försök göras att i samförstånd med vederbörande intressenter ordna så att sådan egendom sammanhålles och bevaras i värdigt skick. I första hand har därvid tänkts på upprättandet av släktstiftelser, och i fråga om samlingar har föreskrivits att sådana stiftelser må kunna upprättas jämväl utan intressenternas samtycke. Även den möjligheten har förutsetts att samlingarskola kunna överföras till allmän egendom mot viss ersättning.
    För handläggning av ärenden rörande avvecklingen och för att biträda med denna föreslås inrättandet av en särskild fideikommissnämnd, i vilken bl. a. en ledamot skulle utses inom fideikommissinnehavarnas krets.
    Beträffande fideikommiss med större skogar rekommenderas vissa anordningar för att förebygga deras söndersplittrande och för att bereda en jämn arbetstillgång i orten.
    Förslaget har remitterats till vederbörande myndigheter, varjämte samtliga fideikommissinnehavare erhållit tillfälle att yttra sig.