Förslag om revision av strafflagen för krigsmakten. De inom justitiedepartementet tillkallade sakkunniga (f. militieombudsmannen häradshövding G. Lindstedt, prof. F. Wetter och byråchefen för lagärenden C. G. Hellquist; se SvJT 1935 s. 318) som haft i uppdrag att utarbeta grundlinjer för revision av strafflagen för krigsmakten ha nu till departementschefen avgivit utlåtande i ämnet.
    I utlåtandet anföres att den gällande lagen redan vid sin tillkomst år 1914 var behäftad med allvarliga brister i såväl sakligt som formellt hänseende. Under den tid som gått efter 1914 ha dessa brister otvivelaktigt blivit än mera iögonenfallande, och den åsikten att lagen icke står i god överensstämmelse med vår tids allmänna rättsuppfattning har vunnit en vidsträckt utbredning icke blott bland allmänheten utan även bland dem som ha att tillämpa lagen, krigsdomstolarnas personal och det högre militärbefälet.
    Med utgångspunkt från att en militär strafflagstiftning ej bör givas större räckvidd eller innefatta flera eller större avvikelser från allmän lag än som oundgängligen kräves med hänsyn till lagens ändamål nämligen skyddet av krigsmaktens effektivitet, ha de sakkunniga framlagt förslag rörande gestaltningen av de centrala delarna i en ny strafflag för krigsmakten. Utlåtandet behandlar sålunda i huvudsak brotten mot krigslydnaden, missbruk av förmanskap samt rymningsbrotten och vidare beröras i samband därmed även vissa frågor avseende yttrandefriheten och församlingsfriheten inom försvarsväsendet. Utredningen i dessa delar går ut på en väsentlig begränsning av

 

616 NOTISER.lagstiftningens omfattning, förenkling av de olika bestämmelserna och en genomgående nedsättning av straffen i jämförelse med gällande lag. De sakkunniga uttala som sin mening att en revision av strafflagen för krigsmakten bör i enlighet med de i utlåtandet angivna riktlinjerna kunna på ett tillfredsställande sätt genomföras utan samband med en allmän strafflagsreform.