Av Tryggers kommentar till utsökningslagen förbereder författaren en ny fullständig upplaga, avsedd att utkomma under loppet av år 1935. I överarbetningen medverka för vissa delar f. d. presidenten frih. E. MARKS VWÜRTEMBERG och för andra justitierådet NILS ALEXANDERSON.

 

    Tidsskrift for Rettsvidenskap. Årg. 1934 avslutas, liksom den inleddes, med ett dubbelhäfte, en tjock volym om icke mindre än 273 sidor. Det nu föreliggande häftet får sin färg framför allt av en bestämd författarpersonlighet,VINDING KRUSE. Av hans hand äro två av huvuduppsatserna. Och om hans huvudverk handlar en utförlig anmälan. I en häftet inledande uppsats tager V. K. ånyo till behandling ett par »Ejendomsretsspørgsmaal». Det ena är frågan, om författar- och konstnärsrätt med fog kan karakteriseras som en »aandelig Ejendomsret». Författaren utvecklar här ytterligare sin kända åsikt i denna fråga. I polemik mot gängse uppfattning av författar- och konstnärsrätten som en rättighet sui generis, vilkens innehåll uttömmes genom rätten till offentliggörande och mångfaldigande, hävdar han, att de spörsmål, vartill utvecklingen i det praktiska rättslivet på detta område givit upphov — en synnerligen viktig fråga är ju framför allt den nu hos oss aktuella rörande författares rätt till ersättning från lånbibliotek, som utlåna hans böcker —icke kunna erhålla någon tillfredsställande lösning med mindre uppfattningen av författar- och konstnärsrättens innehåll radikalt förändras, så att i dessa rättigheter inlägges samma innehåll som i »Ejendomsret» över huvud: en rätt till »faktisk Raaden i enhver Retning, hvor der ikke i Lovgivningen undtagelsevis er gjort særlige Indskrænkninger». Från denna utgångspunkt formulerar författaren ett förslag till förändrad lagstiftning om författar rättens huvudinnehåll. I ett andra avsnitt av uppsatsen behandlar V. K. de spörsmål, som uppstå, när olika rättighetsförvärv med avseende å viss egendom kollidera, d. v. s. enligt gängse terminologi frågorna om äganderättens övergång och det sakrättsliga skyddets omfattning i olika konfliktsituationer. — Vinding Kruses andra uppsats innehåller ett omfattande bidrag till diskussionen av »Etikkens og Retslærens Problemer». Uppsatsen har formen av en anmälan av tvenne nyligen utkomna stora avhandlingar av ALF Ross, av vilka den ena, med titeln »Kritik der sogenannten praktischen Erkenntnis» (se SvJT 1933 s. 432 och 551), handlar om etikens grundbegrepp, den andra, med titeln »Virkelighed og Gyldighed i Retslæren», avhandlar rättsfilosofiska problem. Liksom i sin

 

70 TIDSKRIFTSÖVERSIKT.i samma tidskrift publicerade anmälan av Ross' första arbete (se SvJT 1929 s. 524 och 1932 s. 250) Theorie der Rechtsquellen», utvecklar Vinding Kruse även nu en i det hela mycket skarp kritik. Den kritiserade författaren kan emellertid glädja sig åt att det förstnämnda av hans arbeten i detta samma tidskriftshäfte är föremål för en andra anmälan i vilken detsamma värdesättes synnerligen högt. Denna anmälan är skriven av en filosof av facket, professor EINAR TEGEN, vilken liksom den recenserade författaren själv är lärjunge till professor Hägerström. Även Tegen ägnar emellertid det anmälda arbetet kritik; delvis sammanfaller för övrigt denna med Vinding Kruses. — De båda nu omnämnda recensionerna, sedda i belysning av varandra, skänka även ett intressant bidrag till bokanmälandets psykologi. Vill man ha ytterligare ett sådant bidrag kan man lämpligen omedelbart efter dessa recensioner läsa E. HAGERUP BULLS anmälan av Vinding Kruses stora arbete »Ejendomsretten». Anmälaren gör åtskilliga starkt grundade invändningar även på centrala punkter. Men en mera entusiastisk recension får man sällan läsa; den är, trots det kyliga förnuft, som styrt recensentens tankar, skriven med den stora sympatiens hela värme. — Till de rättsfilosofiska huvudspörsmålen hör ju av gammalt frågan om uppkomsten av den positiva rätten. Detta ämne, ehuru begränsat till frågan om rättens uppkomst i primitiva samhällen, behandlas av C. W. WESTRUPsom emellertid ägnar det en rättssociologisk studie och söker frågans lösning med stöd bland annat av filologiska bevis. — De fem nordiska rättskonventioner, som tillkommit under de senaste åren, den första år 1931, äro föremål för en utförlig redogörelse av VIGGO BENTZON, som i sammanhang därmed jämväl diskuterar åtskilliga tolkningsspörsmål, vartill konventionerna giva upphov, samt en del frågor, vilka hållits utanför dessa. — Om »blodundersökning i faderskapsmål» handlar en uppsats av justitieombudsmannen RAGNAR GYLLENSWÄRD, vari förf. med anledning av den nyligen tillkomna svenska lagen om blodundersökning i mål om barn utom äktenskap gör en återblick på den hittills försiggångna utvecklingen inom svensk rättspraxis med avseende på erkännandet av ifrågavarande undersökningars bevisvärde. — Slutligen är att nämna en av UNDÉN författad nekrolog över professor Björling samt tvenne bokrecensioner, den ena av PER HASSELROT, som anmäler ett nytt franskt arbete angående York-Antwerpenreglerna 1924, den andra av N. V. BOEG, som anmäler Francis Hagerups efterlämnade arbete »Folkerett i fredstid».
Ph. H.