Nordisk Tidsskrift for International Ret. Acta scandinavica juris gentium. Denna tidskrift har utkommit med ett dubbelhäfte (h. 2—3 för 1934). Häftet inledes med en av VICGO BENTZON författad nekrolog över den i juli 1934 genom en bilolycka omkomne, både som juridisk författare — särskilt inom den internationella privaträtten — och på andra områden mångsidigt verksamme jur. dr Holger Federspiel. Vidare publiceras jur. dr ARNOLD RÆSTADS vid norska Nobelinstitutet hållna föreläsningar över det aktuella ämnet »Statenes innbyrdes forhold på pengeområdet»; resultatet av förf:ns försökatt få fram några folkrättsliga regler på detta område blir synnerligen magert; staternas penningpolitik, liksom över huvud taget de ekonomiska spörsmål, där intressemotsättningarna mellan länderna för närvarande så starkt göra sig gällande, faller ännu utanför det område, som är reglerat av den internationella rätten. I en uppsats med titeln »Planerna på en reform av Nationernas förbund» behandlar signaturen S. S. med utgångspunkt från italienska yrkanden på reformer inom Folkförbundet och från nederländsk kritik av reformplanerna åtskilliga frågor, såsom den inom förbundet upprätthållna enhällighetsregeln och staternas rättsliga likställighet, möjligheterna för upplösandet av förbundsaktens formella samband med fredsfördragen samt önskemålet att förvärva alla makters medverkan inom förbundet; i samband med sistnämnda spörsmål ger förf. en översikt av de fall, där utanför förbundet stående makter (vid konferenser etc.) samverkat med Nationernasförbund. Jur. dr G. RUTENBERG, Kovno, behandlar Fasta mellanfolkliga domstolens i Haag 1931 avgivna Avis consultatif i den polsk-litauiska tvisten angående den av Litauen avbrutna trafiken på järnvägslinjen Landvarovo—Kaisiadorys och belyser — givetvis från litauisk ståndpunkt — sambandet mellan denna fråga och Vilnakonflikten. I »Acta scandinavica juris gentium» publiceras fortsättningen av A. RÆSTADS i föregående häfte påbörjade avhandling»Unions d'États», behandlande sammansatta statsbildningar ur folkrättslig synpunkt, samt en artikel av P. A. MARTINI: »Untersuchung einiger der üblichsten Einwände gegen das Seekriegsrecht der Pariser- und Londoner Deklaration», innehållande ett försvar för Londondeklarationens principer contra den av England och dess allierade under världskriget tillämpade sjökrigsrätten. —Häftet utfylles som vanligt av översikter av tilldragelser på det internationella området, litteraturrecensioner o. s. v.

T. G—l.

 

    Ugeskrift for Retsvœsen (1934 h. 35—52). Landsd. LUCAS har åter tagit till orda i diskussionen om begreppet »vanærende Handling» (SvJT 1934 s. 478),

 

och såsom tertius interveniens, i huvudsak görande ett med Lucas' motståndare, har uppträtt Politiassistent ELMIN (h. 35 o. 37). Byretsd. Victor Hansens angrepp mot domsavfattningen i mål om personskada (SvJT 1934 s. 479) har uppkallat Landsd. SKADHAUGE att varna för »Præmissedyrkelse». Under betonande av de faktiska omständigheternas skiftningar framkastar S. den utmanande satsen att »righoldige Præmisser er snarare egnede til at lægge Snarer for en retfærdig Afgørelse af senere Tilfælde end til at fremme ensaadan» (h. 41). Hansen har naturligtvis icke kunnat låta detta stå oemotsagt (h. 43). Som en efterdyning av striden kan betraktas inlägg av S. och Popp Madsen om det berättigade i att, vid fastställande av gottgörelse för sveda och värk, taga hänsyn till skadegörarens subjektiva förhållande (h. 45 o. 47). Såsom ett komplement till tidigare uppsatser (SvJT 1934 s. 271 o. 478) kan även betraktas Landsd. EGMONT ANDERSENS undersökning om den röstpluralitet inom jury som erfordras för att den tilltalade skall bliva förklarad otillräknelig, m. a. o. om tillräknelighet eller otillräknelighet skall anses vara det för den tilltalade gynnsammaste jurysvaret. Förf. menar att då straff är en svårare påföljd än säkerhetsåtgärd, är också tillräknelighetsförklaringen den ogynnsammaste och kan ej ges med mindre den kvalificerade pluraliteten av 8 röster föreligger (h. 39). En fråga, som på sista tiden låtit tala om sig även hos oss, behandlar Overretssagf. ENGELHARDT i uppsatsen Kan kollektive Arbejdsaftaler gøres gældende overfor Overtageren af en Virksomhed? Den faste Voldgiftsret har under de två senaste åren i ett par domar givit uttryckåt den meningen att en arbetsgivare, som avtalat om särskilda lönevillkor för viss arbetsplats, är pliktig att vid överlåtelse av företaget träffa sådana förbehåll att villkoren fortfarande bli gällande. Förf. kritiserar dessa domar, som han finner vila på den oriktiga uppfattningen att ett kollektivavtal garanterar icke blott viss lön utan även visst arbete (h. 37). — Ungefär hälften av dessa häftens litterära innehåll utgöres av recensioner. Främst bör nämnas att de tre första banden av Vinding Kruses Ejendomsretten anmälas på mer än 23 s., I och II av POPP-MADSEN som varit professorns famulus under utarbetandet av första bandet, III av Statsadv. HARALD PETERSEN. P.-M. slutar helt entusiastiskt: »Det er Grotid i dansk Civilret! Over Erkendelsens vidstrakte Hav styrer tungt lastede Skuder frem mod den lokkende nye Verden. Derude i Fortroppen vajer Vinding Kruses Banner. Det bliver en begivenhedsrig Rejse og et rigt Bytte for den, der tager Hyre under det!» (h. 49). Själv bidrar VINDING KRUSE med två anmälningar, nämligen av Sven Clausens doktorsavhandling Kreditforeningsforhold — »en talentfuld Bog», skriven av »en Mand, der både kan tænke og skrive» (h. 47) — och av Ragnar Knophs Oversikt over Norges Rett. Mellan den sistnämnde författaren och hans recensent råder en själsfrändskap som kommit till uttryck också irecensionen. En var, som haft den angenäma sysselsättningen att om också mera flyktigt läsa i prof. Knophs nya bok, vill otvivelaktigt instämma med V. K. i att den är »en forfriskende Bog, livlig og fornøjelig» och rent av tro på hans spådom att »juridiske Melankolikere, der ellers vil være tilbøjeligetil at give Mefistofeles i Goethes Faust Ret i hans mørke Syn paa Juraen, vilden indgive nyt Livsmod» (h. 45). Rätt vidlyftigt (12 s. h. 43) behandlar HENRY USSING de båda sist utkomna stora avhandlingarna av Ross; deras förtjänster synas få av U. ett mer oreserverat erkännande än av Vinding Kruse

 

i TfR. U. anmäler även en doktorsavhandling av Knud Illum: Modregning i konkurs. I likhet med Illum håller U. före att konkursborgenärs kvittningsrätt bör begränsas, men han vill dra snävare gränser än I. och medge full kvittningsrätt blott i de fall då borgenären på förhand tillförsäkrat sig sådan rätt även bortsett från konkurs (h. 35). — Nämnas må slutligen minnesord över Carl Ussing (»Prototypen paa Retsindighed og sandt Borgersind» ,h. 35) och över Hans Munch-Petersen, vilken för sitt värv som den förste redaktören av UfR:s litterära avdelning får av de båda nuvarande det vitsord att han »atter skabte et levedygtigt dansk juridisk Tidsskrift og gjorde det til den vigtigste Talerstol for Danmarks Jurister» (h. 39).

B. W.