Vårdnadsrätt och blandäktenskap i Tyskland. En änkling med en underårig dotter i sitt första äktenskap gifte några månader efter den nationalsocialistiska revolutionen om sig med en judinna. Vederbörande »Jugendamt» begärde därefter hos förmynderskapsdomtolen, att fadern skulle fråntagas vårdnadsrätten över dottern, enär han genom att äkta en judinna förbrutit sig mot såväl sina fadersplikter som nationalsocialismens principer. Talan grundades på § 1666 BGB, som föreskriver sådan påföljd, om vårdaren sätter barnets andliga eller kroppsliga välfärd i fara genom vissa närmare angivna förhållanden, bl. a. ett ärelöst eller osedligt (unsittlich) förfarande. Ansökningen ogillades av både förmynderskapsdomstolen och Oberstes Landes

 

gericht i Bayern. Överrätten uttalade, att en ariers giftermål med en ickearier visserligen strede mot gällande grundsatser och såsom åsidosättande av en fosterländsk plikt måste anses »sittenwidrig». Då emellertid det redan förhandenvarande ariska barnets blodsrenhet icke skadades genom äktenskapet, bleve frågan, huruvida en icke-arier genom inträde i familjen vore i stånd att handhava barnets uppfostran, att bedöma in casu med hänsyn till vederbörandes personlighet och övriga omständigheter.
    I DJZ:s »Juristische Rundschau» uttalas, att målets utgång är ägnad att på det högsta förvåna. Överrätten utginge från en klyvning mellan det kroppsliga och det andliga livet, som vore oförenlig med den grundläggande nationalsocialistiska uppfattningen. Det komme ej an på »fosterländska plikter» och »personlighetsfrågor» i det särskilda fallet — kategorier som hörde hemma i ett nationalliberalt borgardöme — utan på den grundläggande erfarenheten, att tyska folkets genom blodet bestämda gemenskap vore det högsta värdet, vilket måste ligga till grund för alla avgöranden. Att familjen också andligt ovillkorligen hölles ren vore mera än en fosterländsk plikt; det vore en oskriven huvudregel och en oeftergivlig förutsättning för det tyska folkets omfattande återfödelse.
E. L.