MARTIN DOMKE. La clause »Dollar-or». La non-application de la législation américaine aux emprunts internationaux. Paris 1935. Les éditions internationales. 100 s. Fr. 20.00.

 

    Förf. behandlar den amerikanska guldklausullagstiftningens inflytande på lån av ej uteslutande amerikansk natur. Domke anser, att Rooseveltlagarna icke äro tillämpliga på guldklausulförsedda dollarlån, om gäldenären är en icke-amerikan, om lånet skall betalas utom Förenta Staternas gränser eller om borgenären är utlänning. Alldeles oavsett vilket system för lagkonflikters lösande man utgår ifrån, kan enligt förf. den amerikanska lagstiftningen ändock icke bli avtalsstatut i dessa fall.
    Domke tycks ej ha tagit något starkare intryck av bl. a. NEUMEYERS och ECKSTEINS sats, att avtalsstatut et vid tvister av den art, det här är fråga om, icke skall bestämmas på basis av teorin om partsautonomin. Han har dock alternativt biträtt och med en omfattande judikatur sökt lämna belägg för uppfattningen, att en guldklausullag eller över huvud en lagstiftning, som vill skydda en viss stats ekonomiska och politiska intressen, i princip blott har intern giltighet.
    Det f. n. under K. M:ts prövning liggande målet mellan Skandia och Riksgäldskontoret omnämnes i olika sammanhang. Domke företräder linjen, att en suverän stat endast är underkastad sin egen lagstiftning »sauf référence expresse et formelle à une législation étrangére» (s 58).
    Ett effektivt skydd mot uppfattningen att Rooseveltlagstiftningen upphäver betalningsskyldighet i guld kan enligt förf. endast vinnas genom att fordringsägarna bilda en mellanstatlig organisation för tillvaratagande av sina intressen. Hur detta skall ske, har han närmare utvecklat i sitt arbete Internationaler Schutz von Anleihegläubigern, Wien 1934.
    Den refererade skriftens betydelse ligger i den rikhaltiga men ändock sovrade dokumentationen. Det behandlade ämnet är knappast moget för en systematisk överarbetning, och det torde dröja ännu någon tid, innan de olika ländernas praxis stabiliserats så pass, att en komparativ framställning av det lika intressanta som betydelsefulla frågekomplexet med fördel kan lämnas.

Sigurd Dennemark.