Nordisk Tidsskrift for Strafferet (1936 h. 1 och 2). Den nya årgången inledes med en tämligen utförlig redogörelse för den isländska lagen d. 28 jan. 1935 om vägledning för kvinnor till förebyggande av konception och om avbrytande av havandeskap, författad av Højesteretsdommer EINAR ARNORSSON (se om denna lag SvJT 1935 s. 180 och 1936 s. 54). — I en artikel med titeln »Vedergällning eller humanitet» tager f. d. överdirektören för svenska fångvårdsväsendet VIKTOR ALMQUIST till orda för humanisering av frihetsstraffet. Det vore enligt honom helt visst önskvärt, att andra människor läte varna sig då de se hur illa det går en lagöverträdare, men en viss individ finge icke underkastas lidande i det syfte att andra skola därav rättas. Vid utmätandet och verkställandet av ett straff, som ådömes en viss individ, borde icke finnas en biavsikt att genom straffets hårdhet skrämma andra människor att undvika brottsliga vägar. Det vore en tillräckligt betydelsefull och svår uppgift att söka avhålla brottslingen själv från fortsatta förbrytelser. Erfarenheten lärde emellertid, att frihetsstraffet i dess nuvarande utformning knappast verkade till brottslingens bestående bättring. Vårt fängelseväsen borde därför omläggas, därvid vi dock hade ett föredöme i den jordbruksanstalt som i anslutning till Mariestadsfängelset inrättats vid Singeshult. — I andra häftet fäster sig den svenske läsaren särskilt vid en liten artikel av assistenten vid straffängelset i Uppsala GUNNAR RUDSTEDT, i vilken redogöres för en undersökning av återfallsfrekvensen hos de från nämnda fängelse under åren 1927 och 1928 frigivna ungdomsfångarna, d. v. s. sådana som vid straffets början icke fyllt tjugo år. Av de undersökta, till antalet 75, har nästan hälften eller icke mindre än 37 återfallit i brott. Till jämförelse må nämnas, att av de under år 1933 nykomna straffarbetsfångarna i hela riket 35.4 0/0 förut undergått straffarbete. Ehuru dessa siffror icke äro direkt jämförbara och fastän Uppsalamaterialet dessutom är för litet för att tillåta bestämda slutsatser,

TIDSKRIFTSÖVERSIKT. 271torde siffrorna dock kunna illustrera det allmänt antagna förhållandet, att återfallen bland dem, som kommit unga in på brottets bana, äro vanligare än återfallen bland förbrytare i allmänhet. Däri är att se en maning att inrikta kampen mot brottsligheten med särskild energi mot den brottslighet som framträder vid unga år, och förf. framhåller i detta sammanhang betydelsen av 1935 års lag om ungdomsfängelse, vilken efter vad man vill hoppas nästa år skall kunna träda i kraft. — Av häftets övriga innehåll är att framhäva en redogörelse för barnavården i Danmark av OLUF J. SKJERBÆK. — Efter justitierådet Allan Särkilahti (Serlachius), som avlidit och göres till föremål för en dödsruna av överborgmästaren A. TULENHEIMO, har i tidskriftens redaktion inträtt överdirektören för fångvårdsväsendet i Finland A. P. Arvelo.

I. S.