Juristen är en av Juristforbundet i Danmark utgiven tidskrift, som i vårt land hittills icke synes ha uppmärksammats i en med hänsyn till dess innehåll förtjänt utsträckning och om vilken SvJT därför genom dess upptagande i tidskriftsöversikten önskar sprida en ökad kännedom. Av de senaste häftenas innehåll märkas särskilt i h. 3 1936 en av prof. KNUD BERLIN författad uppsats med titeln »Ekstraordinære Strafeftergivelser» och i h. 6 en i föredragsform skriven uppsats »Om Æresfornærmelser» av prof. OLUF H. KRABBE. Den förra av dessa uppsatser innehåller till stor del en kritik av det amnestibeslut, som i dec. 1935 meddelades i en i Danmark mycket uppmärksammad ärekränkningssak, den s. k. Haste-Eide-saken. Om det än även för en svensk, särskilt om han är i saken något initierad, kan ha sitt intresse att här följa förf:ns eleganta polemik, är det dock tydligt, att förf:ns framställning ur komparativ rättssynpunkt ger större behållning, då han berör frågan om den danske konungens rätt att bevilja amnesti och om själva amnestibegreppet, som förf. anser skilt från begreppet benådning genom syftet att tjäna till en allmän »Gemytternes Beroligelse». Helt förklarligt få förf:ns uttalanden i allmänhet icke tillämpning på svensk rätt, där det ej såsom i Danmark finns något utanför det allmänna benådningsinstitutets ram fallande, i skriven lag grundat amnestiinstitut, men varje bidrag till belysande av detta långtifrån klart avgränsade rättsinstitut måste hälsas med tillfredsställelse. Prof. Krabbes uppsats ger en ingående och klar redogörelse för den nya danska strafflagens ståndpunkt till ärekränkningsbrottet, varvid förf. mycket förklarligt ägnar huvudparten av sin framställning åt reglerna om möjligheten för den för sådant brott tilltalade att med diskulperande verkan föra sanningsbevis.

N. D—n.

 

    Tidskrift, utg. av Juridiska föreningen i Finland (1935 h. 6, 1936 h. 1—2). Den nya årgångens dubbelhäfte innehåller en dödsruna över den från de senaste nordiska juristmötena välbekante isländske professorn och högsta domstolsledamoten Lårus H. Bjarnason. Även den berömde franske han-

 

18 — Svensk Juristtidning 1936.

delsrättslige författaren Ch. Lyon-Caens nyligen timade frånfälle har förtjänstfullt nog uppmärksammats i tidskriften (dödsruna av prof. L. CEDERBERG). G. PALMGREN behandlar ett för svenska jurister välkänt ämne: vilken inverkan en på grund av krig uppkommen prestationsomöjlighet utövar på säljarens förpliktelse att avlämna godset. Prof. O. HJ. GRANFELT fortsätter i tidskriften sina straffprocessrättsliga utredningar; ämnet fördagen är »Försvaret i brottmål». Utförligt behandlas av G. NYBERGH vissa till bostadsaktiebolag hänförliga frågor; som ofta i finländsk civilrättslig doktrin bygger framställningen på vissa allmänna grundprinciper (»likhetsprincipen», »ändamålsprincipen» o. s. v.), varur slutsatser härledas. — I sluthäftet av 1935 års årgång anmäler prof. CEDERBERG ingående, men icke synnerligen entusiastiskt, en av E. Finnilä författad doktorsavhandling med titeln »Bidrag till läran om fritt eller allmänt märke enligt finsk varumärkesrätt». I en mindre uppsats av G. WALLÉN beröres i samma häfte frågan om utmätningsmans rätt att pröva förhandenvaron av kvittningsförutsättningar.

Hj. Kgn.