386 NOTISER.    Från riksdagen. Följande kungl. propositioner i lagfrågor ha under nedannämnda dagar slutbehandlats av riksdagen.
    Efter utlåtande av första lagutskottet:
    d. 16 maj: nr 184 med förslag till lag om ändrad lydelse av 75 § stadsplanelagen d. 29 maj 1931 m. m. (just. dep.; avser påskyndande av tomtindelnings fastställande, ändring av sättet för fullföljd av talan mot vissa beslut enligt stadsplanelagstiftningen samt ändring av reglerna om gemensam brandmur; utl. 36), bifallen;
    d. 20 maj: nr 190 med förslag till lag om ändring i vissa delar av strafflagen m. m. (just. dep.; avskaffande av påföljd enligt 2 kap. 19 § strafflagen samt påföljderna ovärdighet att i rikets tjänst vidare nyttjas och ovärdighet att föra andras talan inför rätta; se SvJT 1936 s. 206; utl. 38), bifallen;
    nr 252 med förslag till lag ang. ändring i vissa delar av lagen d. 8 mars 1889 om straff för ämbetsbrott av präst och om laga domstol i sådana mål (just.dep.; se SvJT 1936 s. 365; utl. 39), bifallen;
    d. 27 maj: nr 241 med förslag till lag om domkapitel m. m. (eckl. dep.; utl. 42), bifallen med vissa ändringar;
    d. 16 juni: nr 139 med förslag till lag. ang. ändring i vissa delar av lagen d. 12 maj 1917 om fastighetsbildning i stad m. m. (just. dep.; sammanhänger med att jordeboken ej längre skall föras utom såvitt angår vissa räntor och avgälder samt att fastighetsregisterkommissionen skall upphöra; utl. 44), bifallen;
    nr 255 med förslag till lag ang. förbud mot förvärv från utlandet av vissa fartyg (hand. dep.; utl. 45), bifallen;
    nr 242 ang. ändrade bestämmelser för biskoparnas avlönande m. m. (eckl. dep.; utl. 46), bifallen med vissa ändringar;
    d. 19 juni: nr 250 med förslag till lag ang. ändrad lydelse av 8 kap. 4 § lagen om förmynderskap m. m. (just. dep.; avser rätt att placera myndlings medel i centralkassa för jordbrukskredit; utl. 51), bifallen med vissa ändringar;
    nr 234 med förslag till lag om ändring i vissa delar av 8, 10, 11 och 16 kap. strafflagen m. m. (just. dep.; åtgärder mot statsfientlig verksamhet; utl. 48 mom. 53), bifallen med viss ändring.
    Efter utlåtande av andra lagutskottet:
    d. 9 maj: nr 218 med förslag till lag ang. ändring i vissa delar av lagen d. 17 juni 1916 om försäkring för olycksfall i arbete (soc. dep.; utl. 42), bifallen;
    d. 23 maj: nr 209 med förslag till lag ang. ändring i vissa delar av lagen d. 14 juni 1929 om försäkring för vissa yrkessjukdomar m. m.(soc. dep.; utl. 41 mem. 48), bifallen med visst tillägg till övergångsbestämmelserna, varjämte RD i skrivelse till K. M:t begärt, att i fall då yrkessjukdom, som framkallats genom inverkan av stendamm, yppats under sådana omständigheter att enligt tillägget rätt till ersättning enligt lagen icke föreligger, K. M:t måtte vidtaga åtgärder för att bereda lika stor ersättning i anledning av yrkessjukdomen, som skulle hava utgått därest lagen varit tilllämplig;
    d. 3 juni: nr 253 med förslag till lag ang. ändrad lydelse av 2 § 2:o), 8:o)

NOTISER. 387och 13:o) lagen d. 26 maj 1909 om K. M:ts regeringsrätt (just. dep.; utl.49), bifallen;
    d. 9 juni: nr 134 med förslag till lag om skydd mot vräkning vid arbetskonflikter (soc. dep.; utl. 51), bifallen med vissa ändringar;
    d. 17 juni: nr 230 med förslag till lantarbetstidslag (soc. dep.; utl. 52), bifallen med vissa ändringar;
    nr 161 med förslag till förordning ang. yrkesmässig trafik med automobil (komm. dep.; utl. 54), avslagen, varjämte RD i skrivelse till K. M:t anhållit dels att K. M:t under beaktande av vad i utskottets utlåtande anförts ville upptaga ärendet till fortsatt beredning samt därest nytt förslag i ämnet komme att innehålla bestämmelser, innefattande mera betydande ingrepp i näringsfriheten, framlägga en sådan lagstiftning för RD i enlighet med § 87 regeringsformen, dels att K. M:t måtte vidtaga sådan ändring i gällande motorfordonsförordning, att transporter uteslutande av mjölk eller produkter därav eller av slaktdjur måtte undantagas från tillämpningen av de särskilda bestämmelser, som gälla för den yrkesmässiga trafiken;
    d. 20 juni: nr 213 med förslag till motorfordonsförordning och vägtrafikstadga (komm. dep.; utl. 55 mem. 60); i skrivelse till K. M:t anmälde RD att RD ej funnit skäl att mot förslagen göra andra erinringar än i utskottets utl. och mem. upptagits;
    d. 22 juni: nr 240 med förslag till lag om förenings- och förhandlingsrätt (soc. dep.; utl. 58 mem. 59), bifallen med vissa ändringar, varjämte RD i skrivelse till K. M:t dels hemställt, att K. M:t måtte låta verkställa utredning av frågan om föreningsväsendets normering genom lagstiftning, dels ock anhållit, att K. M:t måtte föranstalta om fortsatt utredning av frågan ang. lagstiftning om vissa ekonomiska stridsåtgärder med beaktande därav att en sådan lagstiftning borde vara rättvist avvägd, fri från ensidighet och avpassad efter ett demokratiskt samhälles rättsordning ävensom av det sammanhang, vari denna utredning borde ställas till den av RD föreslagna utredningen av frågan om föreningsväsendets normering genom lagstiftning.

 

    Riksdagen har vidare beslutat ytterligare följande skrivelser tillK. M:t i lagfrågor.
    Efter utlåtande av första lagutskottet har riksdagen anhållit:
    att K. M:t ville föranstalta om utredning huruvida och i vilken utsträckning mindre bemedlade uppfinnare måtte befrias från erläggande av ansöknings- och utfärdningsavgifter vid sökande och beviljande av patent (utl. 30);
    att K. M:t ville föranstalta om utredning ang. möjligheten att åvägabringa likställighet i fråga om statsbidraget till avlöningen av befattningshavarna i sådana polisdistrikt, som avses i 1 § 1 mom. tredje stycket av lagen om polisväsendet i riket (utl. 31);
    att K. M:t ville vidtaga åtgärder i vissa angivna hänseenden beträffande offentliga nöjestillställningar (utl. 49).
    Efter utlåtande av andra lagutskottet har riksdagen anhållit:
    att K. M:t måtte verkställa utredning ang. möjligheten att åstadkomma en förbättring av skogsarbetarnas härbärgen under avverkningstiden (utl. 22);
    att genom K. M:ts försorg ett cirkulär måtte utarbetas, innehållande råd

388 NOTISER.och anvisningar huru utredning bör verkställas för att vinna klarhet i fråga om förutsättningarna för erhållande av blindhetsersättning (utl. 25);
    att K. M:t ville låta verkställa en förutsättningslös utredning rörande frågan om åtgärder för att möjliggöra att mark, som använts till vägar, vilka blivit nedlagda, emedan de ej längre varit behövliga som allmänna vägar eller som enskilda utfartsvägar, må kunna på enklare och billigare sätt än för närvarande förvärvas av ägarna till de fastigheter, som gränsa intill vägmarken (utl. 28);
    om en förutsättningslös utredning rörande arrendelagstiftningen i vissa angivna avseenden ävensom att en omprövning verkställes rörande lämpligheten att i allmänna arrendelagen uttryckligen angives att synebestämmelsernai 10—13 §§ äro av tvingande natur (utl. 30; jfr SvJT 1936 s. 319);
    att K. M:t måtte snarast fullfölja de av 1933 års riksdag begärda utredningarna rörande reglering av förhållandet mellan den offentliga arbetslöshetshjälpen i dess olika former och den allmänna fattigvården samt rörande behovet och lämpligheten av laglig reglering av kommunernas verksamhet för arbetslöshetens bekämpande ävensom att K. M:t måtte låta verkställa en förutsättningslös utredning ang. möjligheten att genom ändringar i kungörelsen d. 30 juni 1934 ang. statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet vid arbetslöshet eller genom andra föreskrifter undanröja eller väsentligen mildra de olägenheter, som vid tillämpningen i kommunerna av det nuvarande systemet för hjälp åt arbetslösa visat sig uppstå för sådana arbetslösa, som där icke äga hemortsrätt (utl. 35);
    att K. M:t måtte låta verkställa utredning ang. möjligheten och lämpligheten att vidtaga sådana ändringar i 65 § fattigvårdslagen och 68 § 2 mom. barnavårdslagen, att anspråk på ersättning av barn för fattigvård, som lämnats deras föräldrar ävensom anspråk på ersättning av make för vård, som lämnats den andre makens barn, icke må bifallas, då synnerliga skäl tala mot bifall till ersättningsanspråket (utl. 36);
    att K. M:t ville låta verkställa utredning rörande lämpligheten att på detvsätt ändra lagen d. 2 maj 1919 om lindring i de mindre bemedlades kostnader för vård av sinnessjuka, sinnesslöa och fallandesjuka, att möjligheterna för mindre bemedlade med försörjningspliktiga anhöriga att erhålla lindring i här ifrågavarande kostnader vidgas (utl. 38);
    att K. M:t ville låta verkställa utredning ang. möjligheterna att, sedan fastighet, varå återbetalningsskyldighet för avdikningslån vilar, blivit delad, åstadkomma uppdelning å delfastigheterna av ansvarigheten för lånet (utl.40);
    att K. M:t ville låta verkställa en förutsättningslös utredning rörande en ur enhetliga synpunkter planlagd, utvidgad livsmedelslagstiftning (utl. 43);
    att K. M:t ville taga under övervägande lämpligheten av att, utan att avvakta slutförandet av arbetet med revisionen av övriga lagbestämmelser avsedda att ingå i den nya jordabalken, företaga arbetet med den omarbetning av hyreslagstiftningen, som vore erforderlig för att göra densamma färdig att infogas i den tillämnade nya lagboken, därvid särskilt borde undersökas i vad mån bestämmelserna i 3 kapitlet 10 och 12 §§ nyttjanderättslagen borde givas tvingande natur (utl. 45; jfr nedan s. 396);

NOTISER. 389    att K. M:t ville låta verkställa utredning, huruvida och på vad sätt det vore lämpligt att ändra bestämmelserna i de sociala arrendelagarna om minimiarealen för de jordbruk som falla under lagarna, i syfte att åstadkomma sådana arealbestämmelser, att lagarna bleve tillämpliga å fastigheter, vid vilka arrendatorn av jordbruket kunde erhålla sin huvudsakliga bärgning, oavsett beskaffenheten av de ägoslag, som inginge i jordbruksenheten (utl. 46);
    att K. M:t ville verkställa utredning angående tekniska förbättringar av kontrollen över inresande utlänningar, varvid dock borde tillses, att kontrollen bleve så anordnad, att den ej försvårade samfärdseln mellan de nordiska länderna för deras medborgare (utl. 53; jfr nedan s. 396);
    att K. M:t måtte låta slutföra erforderliga utredningar rörande frågan om att tillskapa en beredskapslagstiftning (utl. 56);
    att K. M:t måtte låta fortsätta och avsluta utredningen rörande frågan om lagstiftning om arbetsavtal samt att utredning måtte verkställas rörande de åtgärder, som genom samhällets försorg lämpligen kunde vidtagas för att främja pensionering av personer, anställda i enskild tjänst (utl. 57).

 

    Bland avslagna motioner märkes en av första lagutskottet behandlad motion med hemställan om förmånsrätt jämlikt 17 kap. 5 § handelsbalken för bl. a. bostadsrättsförening gentemot medlem (utl. 28).

I. S.