AUGUST GOLL föddes i Bergen d. 31 aug. 1866 av norska föräldrar. Student (København) 1882, cand. jur. 1887, assistent i Politikammeret i København s. å., fuldmægtig 1896, politiinspektør 1902, byfoged i Aarhus 1908, civildommer i Københavns Amts nordre Birk 1919, rigsadvokat 1925.
    Redan omkr. 1890 började Goll sin kriminalistiska författarverksamhet med artiklar i pressen och tidskrifter om de olika kriminalistskolorna, den antropologiska (Lombroso, Ferri), den sociala (Tarde, Lacassagne) och den blandade (Liszt, Prins, van Hamel), som bekämpade vedergällningsteorin och sökte förbrytelsens genesis hos förbrytaren själv och hans miljö. Som redaktör under en följd av år för »Nordisk Tidsskrift for Fængselsvæsen og praktisk Strafferet» verkade han för utbredandet av dessa idéer både genom författarskap och föredrag i stor utsträckning över hela landet. Jämte sin medredaktör fængselsinspektør Grundtvig var han själen i stiftandet av Dansk Kriminalistforening, i vilken de förmådde Torp att åtaga sig ordförandeskapet. De följande åren agiterade han med föredrag och tidningsartiklar för en strafflagsreform på kriminalpsykologisk grundval, men medtogs icke av Alberti i den första strafflagskommissionen (1905) och kom ytterligare i onåd hos Alberti genom sitt energiska bekämpande av hans

prygellag. Sina åsikter om det moderna straffsystemet samlade Goll i skriften »Forbrydelse og Straf» (1905), som blev en upplevelse för talrika unga jurister och en invigning i helt nya tankebanor. I Zahles nya strafflagskommission (1917—1923) blev Goll en mycket intresserad och verksam medlem och han författade viktiga partier av dess betänkande (tillräknelighetsfrågan, ungdomsfängelse m. m.). Återbördad till København från Aarhus 1919 skrev Goll under den följande tiden en mängd artiklar i tidningar och tidskrifter av straffrättsligt och kriminalpsykologiskt innehåll: om alkohol och brottslighet, pauperism och brottslighet, särbehandling av ungdomliga förbrytare, brottslighet hos barn, psykiatri och kriminologi, behandlingen av psykopatiska och sinnesslöa förbrytare m. m., därvid han ständigt agiterade för en strafflagsreform. Han sysselsatte sig mycket med vittnesutsagans psykologi och studerade på ort och ställe den beryktade Düsseldorffmördaren Peter Kürten, om vilken han sedan skrev en hel kriminalpsykologisk avhandling i N. T. f. Str. (1931). Han behandlade dödsstraffet, steriliserings- och kastrationsfrågorna, frågan om internering på obestämd tid och deltog i ett flertal officiella utredningar såsom ledamot av regeringskommissioner, däribland även om polisens omorganisation. En förgrundsfigur i arbetet på tillkomsten av 1930 års nya strafflag, stred han förgäves för dagsbotssystemets införande (se SvJT 1930); efter lagens ikraftträdande har han varit ständigt verksam för dess genomförande i det praktiska rättslivet. 1932 ordf. i Svangerskabskommissionen, har han författat dess betänkande av juni 1936.— För Retspleje-reformen arbetade Goll redan i början av 1890-talet (Studieresa till Norge 1892, U. f. R. 1893) 1919 utgav han en mycket läst populär framställning av rättegångsreformens principer och praktiska utformning.
    I det internationella rättslivet har Goll med stor framgång representerat sitt land, och han intar en mycket solid position i ett flertal internationella sammanslutningar. Han är sedan 1928 Danmarks representant i den internationella penitentiära kommissionen. År 1935 presiderade han för en internationell kongress i København »pour l'unification du droit pénal», som bl. a. på Golls initiativ upptagit den viktiga frågan om en legal definition av begreppet politisk förbrytelse. Tack vare främst Golls understöd har i år genomförts ett samarbete mellan de fyra nordiska kriminalistföreningarna. Sverige har att tacka Goll för värdefullt samarbete, under hand eller officiellt, vid en mångfald överläggningar de senaste åren: i frågorna om sterilisering, avbrytande av havandeskap, ungdomsfängelse, alkoholistbrottslighet, förvandlingsstraff för böter, behandlingen av abnormbrottslingar m. m.Han har i dessa och andra frågor deltagit i konferenser i Stockholm 1934, 1935 och 1936 och har ofta mottagit svenska utskickade i København.
    Ett älsklingshobby har för Goll varit studiet av Shakespeare, som bl. a. satt frukt i Forbrydertyper hos Shakespeare (1907), Købmanden i Venedig (Tilskueren 1918), Romeo og Julie og andre Shakespearestudier (1922), Coriolan, Shakespeares Tragedie (1934). Bland hans litterära produktion i övrigt kan nämnas Heinrich Heines Breve (Tilskueren 1916) och ett parartikelserier från senare år i Berlingske Tidende om Mary Stuart, som han enligt uppgift nu ämnar utarbeta till en bok. Teatern har alltid starkt intresserat Goll, varom talrika artiklar i pressen bära vittne.

K. J. S.