T h e o r i a. Tidskrift för filosofi och psykologi. Årg. I 1935, II 1936. Pris för hel årg. kr. 6.50.
    Förestående tidskrift, som utgives av docenterna ÅKE PETZÄLL i Göteborg, GUNNAR ASPELIN i Lund och KONRAD MARC-WOGAU i Stockholm, har enligt sin anmälan närmast till syfte att bereda forskare inom filosofiens och psykologiens ämnesområden tillfälle att i uppsatsens form framlägga resultaten av sina undersökningar på de olika forskningsfälten. Emellertid avses tillika, att sådana representanter för specialvetenskaperna, som stå i kontakt med den filosofiska problematiken, skola deltaga i meningsutbytet om hithörande spörsmål. Tidskriften kommer, säges det, icke att företrädanågon speciell meningsriktning utan ser som sin uppgift att bliva ett forum för diskussion mellan företrädare för olika metoder och åskådningar. Som utgångspunkter för diskussionsinläggen tjäna bl. a., förutom anmälningar av nyutkomna filosofiska och psykologiska arbeten i Sverige och utlandet, ett antal i tidskriften publicerade artiklar, vari olika aktuella, i sin särart klart utpräglade filosofiska åskådningar översiktligt framställas av sina representanter.
    Det är tydligt, att en tidskrift av denna läggning i vida högre grad än andra facktidskrifter på det filosofiska och psykologiska ämnesområdet har ett för »utomstående» tillgängligt innehåll. För jurister erbjuder den i olika avseenden mycket av intresse. Särskilt må här fästas uppmärksamheten påprof. EINAR TEGENS framställning, under rubriken »Kritisk objektivism», av vissa grundläggande tankegångar hos den filosofiska riktning, som går undernamnet Uppsalaskolan och som ju spelat en roll inom svensk rättsvetenskap under senare tid. Och från prof. AXEL HÄGERSTRÖMS hand föreligger i tidskriften en förnämlig (och åtminstone delvis icke svårfattlig) juridiskt-filosofisk studie rörande »begreppet viljeförklaring på privaträttens område». I avhandlingen — som omöjligen kan kort refereras eller kommenteras —utreder förf., enligt underrubrikerna, följande ämnen: 1) vad som åsyftas, när man på det privaträttsliga området bestämmer ett visst faktum som viljeförklaring; 2) om den möjliga relevansen av villfarelse såsom diskrepans mellan vilja och förklaring i »viljeförklaringen»; 3) den historiska anledningen till antagandet av privaträttsliga viljeförklaringar såsom förklaringar om viljan; 4) varom man i den privaträttsliga viljeförklaringen har föreställning, såvitt man däri föreställer rättigheters och skyldigheters inträde; 5) till vilken sida av personen rättigheten resp. plikten i övernaturlig mening förlägges; 6) om »rättsgrunden» till »viljeförklaringens» rättsliga giltighet. Mycket illa åtgången blir särskilt — på grund av naturrättslig infektion i tänkandet — Julius Lassen.

Hj. Kgn.

 

    N o r s k   R e t s t i d e n d e   1 0 0  år. Samtidigt med att Svensk Juristtidning med detta års ingång fyllt 20 år, har Norsk Retstidende kunnat fira ett jubileum av ojämförligt större betydelse, i det att tidskriften då uppnått en ålder av icke mindre än 100 år. Att den norska tidskriften utkommit år efter år i obruten följd under ett helt sekel, är onekligen ett vackert prov på intresse och uthållighet. Det märkliga ökas därav, att Norsk Retstidende

stått under ledning av samme redaktör, høiesterettsadvokaten JENS MICHAEL LUND, alltifrån 1908 då det norska advokatsamfundet helt övertog tidskriften.
    Norsk Retstidendes huvudsakliga innehåll utgöres av redogörelser för rättsfall avgjorda av Høiesterett. Tidskriften motsvarar alltså närmast Nytt Juridiskt Arkiv avd. I. I någon mån förekomma även artiklar i juridiska ämnen. Rättsfallsreferaten äro emellertid ofta att jämföra med små avhandlingar, då huvudvikten i dem lägges vid återgivande av domstolsledamöternas vota och dessa i regel äro betydligt utförligare än vad fallet brukar vara i Sverige. I sin helhet erbjuder serien av rättsfallsreferat från och med 1836 en rik fyndgruva för studiet ej blott av den norska rättshistorien utan även av landets politiska och kulturella historia.
    Vid sina lyckönskningar vilja tidskriftens vänner uttala den förhoppningen, att till de nu fullbordade 100 årgångarna måtte fogas ytterligare band i en ändlös rad.

I. S.