Juristen, den av Juristforbundet i Danmark utgivna tidskriften, innehåller i det tiotal häften, som utkommit efter den senaste tidskriftsöversikten åtskilliga intressanta uppsatser, bland vilka av utrymmesskäl här blott må göras ett axplock. I h. 9 har prof. KNUD BERLIN i en uppsats, betitlad »Om Rigsdagsmænds Immunitet», icke blott på sitt vanliga klara och lättfattliga sätt redogjort för den danska rättens skyddsbestämmelser för riksdagsmän utan även lämnat en kort men värdefull komparativ översikt över lagstiftningen på det ifrågavarande området. I h. 10 har cand. jur. HENNING HOLMNIELSEN i en uppsats med titeln »Den funktionelle Retsmetode og Erstatningsretten» förfäktat den sannolikt av prof. Vinding Kruse inspirerade uppfattningen, att det borde vara en uppgift för rättsvetenskapen att göra »Undersøgelser af Erstatningsrettens Funktion i Praksis, dens praktiske Værdi og Virkning». I h. 12 har Landsretssagf. AXEL H. PEDERSEN gjort några »Bemærkninger om Entreprisekontraktens Formulering». Uppsatsen innehåller mycket av praktiskt värde även för svenska jurister. Bland de behandlade frågorna har anmälaren särskilt fäst sig vid ett ej sällan aktuellt spörsmål angående extraarbeten vid byggnadsentreprenad. En icke ovanlig bestämmelse i entreprenadkontrakt är den, att om extraarbeten eller förändringar med avseende å byggnadsarbetets utförande önskas av byggherren, skriftlig överenskommelse skall träffas om ändringens eller tilläggsarbetets omfattning och om prisskillnad, som betingas av ändringen eller tilläggsarbetet. Det torde någon gång ha inträffat, åtminstone vid våra underrätter, att en sådan bestämmelse ansetts på det sätt förbindande, att byggherren icke ansetts betalningsskyldig för extraarbeten eller merkostnad på grund av ändring i fall, där den ifrågavarande kontraktsbestämmelsen icke följts. I motsats härtill hävdar förf., efter vad det vill synas i överensstämmelse med dansk praxis, att en sådan bestämmelse om skriftlig överenskommelse blott får betydelse där det är tvivel underkastat om byggherren begärt den ifrågavarande avvikelsen eller utvidgningen eller om byggherren har insett, att åtgärden i fråga kommer att orsaka merkostnad. Otvivelaktigt bör det även för svensk rätts del antagas, att en dylik bestämmelse om skriftlig överenskommelse endast avser att förebygga tvist om vad byggherren begärt eller icke, eventuellt ock att trygga bevisning därest tvist likväl skulle uppstå, men att underlåtenhet att iakttaga en sådan föreskrift icke befriar beställaren från betalningsskyldighet för merkostnad, om det i allt fall av omständigheterna framgår, att han begärt avvikelsen eller utvidgningen. Däremot kanske det är mera tveksamt, huruvida förf:ns yttrande om betydelsen av byggherrens insikt vad beträffar förorsakande av merkostnad har giltighet även för vår