Tidskrift, utg. av Juridiska föreningen i Finland (1936 h. 5, 6). Prof. ERIK AF HÄLLSTRÖM behandlar i femte häftet finska lagberedningens föreliggande förslag till revision av lagstiftningen om arv och testamente, vilket i mycket företer likheter med den nya svenska lagstiftningen på dessa områden. Till

TIDSKRIFTSÖVERSIKT. 147närmare diskussion upptagas bl. a. arvsrättens begränsning, makes arvsrätt och bestämmelserna om laglott. I fråga om makes arvsrätt gör sig förf. till tolk för den för svenska öron främmande tankegången, att sedan makes rätt till arv blivit erkänd det skulle vara ur både teoretisk och praktisk synpunkt att föredraga, om giftorätten vid äktenskaps upplösning genom ena makens död helt ersattes med utvidgade bestämmelser om makes arvsrätt. Make skulle då betraktas såsom samarva med bröstarvingar och utesluta ascendenter och syskon. Anordningen skulle naturligen även förutsätta särskilda laglottsbestämmelser till förmån för make och eventuellt regler om sekundosuccession. — I sjätte häftet skriver doc. IVAR AGGE om den straffrättsliga konkurrenslärans utvecklingshistoria. Han gör där gällande, att vid den omdaning av konkurrensläran som måste bliva en följd av den moderna straffrättens mångfald av olikartade repressionsåtgärder, det blir nödvändigt att taga ett steg bakåt i utvecklingen och icke längre helt basera konkurrensläran på skillnaderna mellan enkel och flerfaldig brottslighet samt reell och ideell konkurrens. I samma häfte märkes även en anmälan av dr Veli Verkkos kriminalstatistiska undersökningar. Dessa föreligga hittills endast på finska språket, men anmälaren lämnar här en intressant och tämligen utförlig resumé på svenska. I de nämnda undersökningarna, som i främsta rummet avse brottstyperna mord, dråp och grövre misshandel, har sammanförts jämförande material från de flesta inom- och utomeuropeiska länder. De äro bl. a. inriktade på att klargöra rasegenskapernas och samhällsformernas inverkan på brottslighetsfrekvensen.
 

E. A.