342 MEDDELANDEN FRÅN FRÄMMANDE RÄTT. Fransk-brittiska verkställighetsavtalet i kraft. I samband med att England på lagstiftningens väg reglerade frågan om verkställighet av utländska domar (Foreign Judgements Act 1933, se SvJT 1934 s. 310), signerade landet verkställighetskonventioner med Belgien, Frankrike och Tyskland. Dessa traktater, vilka utarbetats i nära anslutning till den engelska lagtexten, utmärkas av en sådan fyllighet och detaljrikedom, att någon motsvarighet därtill knappast lär finnas på de bilaterala verkställighetsavtalens område. Sålunda har t. ex. spörsmålet om domstolskompetensen ägnats en mycket ingående behandling. Härtill kommer, att konfrontationen av det anglosaxiska rättssystemet med det kontinentala nödvändiggjort noggranna definitioner i syfte att eliminera tolkningssvårigheter och garantera att icke avtalens praktiska värde äventyras av svårlösta kvalifikationsproblem.
Konventionen med Frankrike, som slöts i januari 1934, har ratificerats den 16 maj 1936 och trätt i kraft en månad efter sistnämnda datum. I de båda signatärländerna hälsas det med stor tillfredsställelse, att detta intima rättsliga samarbete, vars stora praktiska betydelse är uppenbar, förts fram till ratifikationen. — Som ett rent kuriosum kan nämnas, att konventionstexten först ett par veckor efter avtalets ikraftträdande publicerades i Journal Officiel, den franska motsvarigheten till Svensk Författningssamling. Händelsen betecknas i en fransk tidskrift som »une pratique assez fâcheuse», och man hoppas, att dylika missöden skola undvikas i framtiden.
S. D—k.
Reform av BGB. Statssekreteraren i tyska justitieministeriet dr SCHLEGELBERGER höll den 25 januari 1937 i Heidelberg ett föredrag över den tyskacprivaträttens omarbetning. Han bebådade en lagrevision, varigenom vissa delar av privaträtten skulle utbrytas ur Biirgerliches Gesetzbuch och underkastas ny reglering genom särskilda lagar. Ledaren och rikskanslern Hitler hade redan bemyndigat justitieministeriet att påbörja förarbetena härför.
Såsom bidrag till belysande av den nationalsocialistiska regimens inställning till den hittills gällande tyska privaträtten återgivas här nedan huvudpunkterna av Schlegelbergers anförande.
Reformens utgångspunkt är partiprogrammets grundsats »Allmännytta går före egennytta». Den nu gällande på en individualistisk-liberal åskådning grundade rätten överensstämmer i mångt och mycket ej med denna princip. Kan en revision verkställas inom ramen för BGB? Svaret blir nekande på grund av de ur nationalsocialistisk synpunkt principiella brister, som vidlåda denna lagkodifikation. BGB är en konstruktionernas och abstraktionernas lagbok, skriven för juristerna, ej för folket. Vad som tillhör en viss juridisk kategori regleras på samma sätt oavsett dess betydelse ur social synpunkt. Nyttjanderätt är nyttjanderätt vare sig det gäller en automobil, förhyrd för en söndagsutflykt, eller familjens hem. Äganderätt är äganderätt vare sig det gäller ägandet av en ask cigarrerr eller av en del av Tysklands jord. Men folket känner annorlunda och vill se detta komma till uttryck i lagen.
Privaträtten bör därför omarbetas på samhällighetstankens grund och med övergivande av individualismen. På vad sätt bör detta ske? Under inga omständigheter får man försumma omsorgsfull prövning av hela rättsmaterien på vetenskaplig grund. God vilja kan icke ersätta kunskaper. Vad bör revi-