De nordiska kriminalistföreningarnas årsbok 1936. Annuaire des associations de criminalistes nordiques 1936. Sthm 1937. VII + 320 s. Kr. 6.00.1
    Den framlidne danske riksadvokaten AUG. GOLL — vars porträtt inleder årsboken — kunde i det anförande varmed han d. 24 nov. 1936, en månad före sin död, i Köpenhamn öppnade den danska kriminalistforeningens 27:e årsmöte (årsboken s. 124), med en viss självmedvetenhet å den danska straffrättens vägnar yttra, att de frågor som debatterades på de internationella kriminalistmötena till stor del vore utdebatterade hos oss. Det som där framstod som radikala framsteg och en total ändring av Code Napoléon vore här så gammalt att det icke längre kunde påräkna intresse för oss. Hellre än att lägga ner tid och pengar på en anslutning till den internationella föreningen borde vi därför söka åvägabringa ett verkligt fruktbringande nordiskt samarbete

 

    1 Nya medlemmar i Sv. krim. fören. erhålla boken inb. mot årsavgiften 5 kr.efter anmälan hos advokaten frih. G. STJERNSTEDT, Kungsg. 42, Stockholm.

496 DE NORDISKA KRIMINALISTFÖRENINGARNAS ÅRSBOK 1936.i straffrättens tjänst genom att sluta de nordiska kriminalistföreningarna närmare tillsammans.
    Även om det låg någon överdrift i underskattningen av de internationella kriminalistkongresserna — sommarens kongress i Paris behandlade sakkunnigt och grundligt flera ämnen av intresse även för nordiska jurister — var den eminente danske kriminalistens vitsordande av gagnet av det nordiska samarbetet på området, vari han själv med liv och lust deltagit under en följd av år efter den danska strafflagens förande i hamn, förtjänt att med tacksamhet antecknas. Till en norsk kollega skrev han att det var det glädjerikaste han upplevt. Hans citerade syn på det internationella arbetet på området pekar på att han icke betraktade sitt land såsom enbart givande, fastän han, som själv nedlagt så stora förtjänster om den nya danska strafflagens tillkomst, måste ha funnit en alldeles särskild tillfredsställelse i att se med vilken framgång man exempelvis i Sverige hämtade impulser på straffrättens område från sitt södra grannland.

En första synlig frukt av det nordiska samarbetet på området utgör den nu föreliggande årsboken, vars huvudinnehåll är ägnat åt ett återgivande av de olika nordiska kriminalistföreningarnas förhandlingar år 1936 efter samarbetets officiella upptagande vid den svenska kriminalistföreningens möte i Stockholm d. 18 april med inbjudna representanter från övriga föreningar. Utom förhandlingsreferaten — som behandla ämnena: Om skyddsarbete för brottslingar som ett led i recidivismens bekämpande (Finland), Det föreliggande förslaget till ändringar i strafflagen beträffande straffsatserna för särskilda brott m. m. (Sverige), Om Afpresning (Danmark), Reform av straffelovens bestemmelser om ærekrenkelse samt Om oprettelse av et institutt ved Universitetet for rettsmedisin, kriminalteknikk og kriminologi (Norge) — innehåller årsboken en serie artiklar: om utvecklingslinjer i nyare svensk straffrätt (Ivar Agge), om fängelseväsendet i Danmark efter strafflagen av 1930 (Erik Kampmann), om straffrättens och fängelseväsendets utveckling i Norge sedan århundradets början (Hartvig Nissen) och om finsk strafflagstiftning 1932—1936 (Niilo Salovaara). Vidare lämnas redogörelser för de fyra nordiska kriminalistföreningarnas hittills hållna möten och behandlade överläggningsämnen; föreningarnas stadgar och medlemsförteckningar avsluta årsboken. För att de nordiska kriminalistföreningarna även skola komma i kontakt med liknande föreningar i utlandet och över huvud med utländska kriminalistiska institut och tidskrifter hava resuméer av årsbokens innehåll lämnats på franska språket. En på finska tryckt artikel är i sin helhet översatt till franska. Årsboken har utdelats till de fyra kriminalistföreningarnas samtliga medlemmar. Det intresse som det upptagna nordiska samarbetet väckt belyses därav att den svenska föreningens medlemsantal, som vid årets början utgjorde omkring 130, numera ökats med omkring 200 nya medlemmar.

K. J. S.