Strafflagens konkurrensregler. En genomgripande omläggning av strafflagens regler om sammanträffande av brott föreslås av prof. Ragnar Bergendal och assessorn i Skånska hovrätten Nils Regner i ett betänkande som de d. 14 aug. 1937 avgivit till fullgörande av meddelat uppdrag (se SvJT 1937 s. 172; Statens offentl. utredn. 1937:24). Enligt förslaget skall den nuvarande åtskillnaden mellan ideell konkurrens, reell konkurrens och fortsatt brott upphävas. I stället skall, evad brotten begåtts genom samma handling eller genom skilda handlingar, ett gemensamt straff ådömas. Detta må ej understiga det högsta straffminimum som finnes för något av brotten och ej överstiga de för brotten i lagen utsatta högsta straffen sammanlagda med varandra. Är det svåraste av de högsta straffen fängelse eller straffarbete på viss tid, må dock det straffet ej överskridas med mer än två år. Enligt förslaget skall vidare tillämpningsområdet för regeln i nuvarande 4:9 SL å ena sidan utvidgas till att omfatta ej längre som nu blott de fall, där det nyupptäckta brottet är förövat före den tidigare straffdomen, ulan även dem, där brottet ligger i tiden efter straffdomen men före straffverkställighetens början, men å andra sidan skall regeln inskränkas till att endast avse brott som förskylla frihetsstraff. Förslaget upptager ej annan motsvarighet till nuvarande 4: 10 SL än att för brott, som begås efter början men före avslutande av verkställigheten av straff för annat brott, fakultativ straffnedsättning i de svåraste fallen är medgiven.

 

    Omorganisation av åklagarväsendet i Stockholm. Genom instruktion d. 2 april 1937 (nr 139) för stadsfiskalerna i Stockholm, vilken träder i kraft d. 1 nästinstundande okt., har åklagarväsendet i Stockholm undergått en betydelsefull nydaning. I likhet med vad för ett år sedan skedde med de nya landsfogdarna (överåklagarna) hava nu jämväl åklagarna i Stockholm inordnats i ett under justitiekanslerns ledning stående åklagarväsende. Därjämte har sistnämnda åklagares och polismyndighetens inbördes förhållande undergått viss förändring.
    Den nya organisationen omfattar en förste stadsfiskal, fyra stadsfiskaler, en biträdande stadsfiskal samt minst två extra stadsfiskaler. De nuvarande polisassessorsbefattningarna skola indragas. Samtliga stadsfiskaler skola stå under justitiekanslersämbetets tillsyn och inseende; i vissa personalärenden tillkommer dock beslutanderätten överståthållarämbetet. Förste stadsfiskalen är närmast under justitiekanslersämbetet och överståthållarämbetet chef för övriga stadsfiskaler och deras expedition (stadsfiskalskontoret) med där tjänstgörande personal.
    Åtalsfrågans prövning skall hädanefter ankomma på åklagarmyndigheten. Enligt instruktionen skall sålunda beslut om häktning för brott ävensom andra åtalsbeslut meddelas av den stadsfiskal som skall föra talan i målet i fråga. I samband därmed hava stadsfiskalerna medgivits rätt att vid krimi-

NOTISER. 557nalavdelningen följa förundersökningen rörande de brott som skola åtalas av dem samt därvid lämna de anvisningar och vidtaga de åtgärder som må vara erforderliga för åtalsfrågans prövning.
    Stadsfiskal tillsättes av K. M:t genom fullmakt och extra stadsfiskal förordnas av justitiekanslersämbetet efter förslag av överståthållarämbetet. För behörighet att erhålla befattning som stadsfiskal fordras antingen att hava förvärvat kompetens till landsfogdebefattning eller att hava tre års domstols- samt ett års åklagartjänstgöring av närmare angivet slag. Extra stadsfiskal skall hava avlagt jur. kand.-examen.
    I samband med fastställandet av lönerna för ifrågavarande befattningshavare hava dem såsom åklagare tillkommande bötesandelar m. m. indragits till stadens kassa. För samtliga åklagare skall gälla enahanda förbud mot advokatverksamhet m. m. som stadgats för landsfogde.

E. L—e.