Ny civillagbok i Lettland. Den 28 jan. 1937 utfärdades en ny lettisk civillag.1 Genom dennas tillkomst åvägabragtes för Lettland rättsenhet i stället för den tidigare rådande rättspartikularismen, varunder den nya statens västra delar haft en privaträtt — den 1864 promulgerade »Östersjöprovinsernas privaträtt» — och de östra delarna den gamla ryska privaträtten.Den nya lagboken har utarbetats av en kommission med senatorn prof. V. BUKOVSKIS såsom ordf. och domstolspresidenten prof. A. BUMANIS såsom slutlig redaktör.
    Lagboken innehåller — utom inledning — fyra avdelningar, familjerätt, arvsrätt, sakrätt och »skuldrätt». Inledningen innehåller normer för lagens tolkning och internationell privaträttsliga regler. Beträffande de familjerättsliga reglerna märkes, att egendomsskillnad makar emellan förutsättes såsom regel och att mannen i regel förvaltar hustruns egendom. Vad angår arvsrätten, har efterlevande make tillerkänts rätt till lika del med barnen, dock minst en fjärdedel. Genom särskilda regler om sekundosuccession för jordegendom har man sökt undvika splittring av jordbruken. Inom skuldrätten har man sökt anpassa sig efter nuets ekonomiska förhållanden, så i fråga om arbetsavtalet och avbetalningsköpet.
    Lagen, som innehåller 2,400 paragrafer, träder i kraft först då presidenten därom förordnar.

K. H.

 

    1 Tysk upplaga: Zivilgesetzbuch vom 28. Januar 1937. Riga 1937. Lettiska justitieministeriets förlag. 447 s.

    2 Jfr härom SvJT 1936 s. 557.