Förslag till lagstiftning om grundvatten har framlagts av vattenrättsdomaren greve Hugo Hamilton, ordf., majoren W. von Greyerz, direktören G. Göranson i Skönvik, agronomen T. Anderson i Tejarp och hovrättsassessorn Gösta Walin såsom sakkunniga inom justitiedepartementet (statens offentl. utredn. 1937:35, jfr SvJT 1936 s. 573).
    I förslaget ha de sakkunniga, som ansett att bestämmelser om grundvatten böra intagas i vattenlagen, närmare reglerat, under vilka villkor anläggning för tillgodogörande av grundvatten — vattentäkt — må utföras. Huvudprincipen är, att vattentäkt ej får utan tillstånd anordnas eller nyttjas så, att annan lider skada eller intrång av någon betydelse. Förprövning skall ske av vattendomstol i fråga om alla vattentäkter, som äro avsedda för tillgodogörande av större vattenmängd än 150 m³ om dygnet, liksom även i vissa andra fall. I samband med sådan prövning skall ersättning till skadelidande bestämmas. Anspråk på ersättning för oförutsedd skada kan emellertid framställas även senare.
    I fråga om vattentäkt, som är avsedd allenast för viss fastighets förseende med vatten till husbehovsförbrukning, erfordras enligt förslaget icke i något fall prövning av vattendomstol. Om två eller flera fastigheter äro för

husbehovsförbrukning beroende av samma grundvattentillgång, kan emellertid fördelning av vattnet äga rum mellan fastigheterna. Sådan fördelning skall prövas av allmän domstol, d. v. s. härads- eller rådhusrätt.
    Förslaget innehåller även stadgande om skyldighet att vid utförande av åtgärd, som kan medföra menlig inverkan å grundvattentillgång, iakttaga försiktighet samt att vid försummelse därutinnan giva skadestånd. Skyldighet att ersätta skada skall därjämte, oberoende av vållande, föreligga, om åtgärden var mer än vanligt ingripande eller innebar särskild risk för skada å grundvattentillgång. Vederbörande länsstyrelse kan enligt förslaget tillhålla den, som ämnar utföra åtgärd som ovan nämnts, att iakttaga vad honom åligger ävensom fordra säkerhet för skadestånd.
    Vidare må nämnas, att de sakkunniga i förevarande sammanhang tillika föreslagit att till skydd mot förorening av ytvatten eller grundvatten må av vattendomstol läggas servitut å annan tillhörig fastighet. Härvid framhålles, att detta icke kan anses föregripa det slutliga resultatet av den omfattande utredning om vattenförorening m. m. som anförtrotts de sakkunniga.

A. G. W.