Förslag till lönereglering vid Stockholms rådhusrätt. Stockholmsstadsfullmäktige beslöto d. 24 jan. 1938 godkänna ett förslag till lönereglering för Stockholms magistrat och rådhusrätt. Förslaget har ännu icke varit föremål för K. M:ts prövning. Då detsamma är byggt på grunder, som hittills icke torde hava tillämpats inom stadsdomarekåren, torde en redogörelse för förslagets huvuddrag, såvitt angår de juridiskt bildade befattningshavarne, redan nu kunna anses äga sitt intresse.
    Nuvarande lönesystem för Stockholms magistrat och rådhusrätt grundar sig å en lönereglering av år 1921, fastställd av K. M:t d. 29 juli nämnda år. Därvid avskaffades det tidigare i stor utsträckning bibehållna sportelsystemet och ersattes över hela linjen med kontanta avlöningar, bestående av fast grundlön jämte rörligt lönetillägg. Samtliga befattningar inpassades därvid i vissa lönegrupper å den löneskala, som samtidigt antogs för stadens hela tjänstepersonal.
    I samband med väckt fråga om en ny allmän lönereglering för stadens befattningshavare har jämväl lönestaten för magistraten och rådhusrätten upptagits till behandling.
    Vid stadsfullmäktiges behandling av dessa frågor, vilken skett på föredragning av borgarrådet, förutv. professorn Halvar Sundberg, har gjort sig gällande en åskådning motsatt den som vid 1921 års lönereglering föranledde rådhusrättens inordnande å den kommunala löneskalan. Magistraten och rådhusrätten jämte överståthållarämbetet hava nämligen — under åberopande huvudsakligen att de vore offentliga, förvaltande och dömande äm-

betsmyndigheter och alltså icke tillhörde kommunalstyrelsen — utbrutits ur den allmänna kommunala lönereglering, som genomfördes fr. o. m. den 1 juli 1937, och för nämnda verk hava uppgjorts särskilda avlöningsbestämmelser, innefattade i ett förslag till »avlöningsreglemente för ordinarie befattningshavare vid den av Stockholms stad avlönade statsförvaltningen i Stockholm» jämte därtill hörande lönestat m. m. Nämnda reglemente ansluter sig nära till 1921 års »civila avlöningsreglemente», och de särskilda befattningarna hava inpassats i den löneplan, som enligt sistnämnda reglemente gäller för befattningshavare i Stockholm (ortsgrupp G).
    Stadsfullmäktiges beslut innebär att de juridiskt bildade befattningshavarne — under jämförelse närmast med befattningshavarne i Svea hovrätt — inplaceras i nedannämnda lönegrader å den statliga löneplanen:

 

Borgmästare                                                               A 3.
Rådmän och magistratssekreterare                      B 30 med avlöningsförstärkning
                                                                                                1,500 kr. för år.
Assessorer å inskrivnings- och
förmynderskapsavdelningarna                              B 29.
Övriga assessorer (därav en motsvarande
förutvarande stärbhusnotarien)                            B 28.
Biträdande inskrivningsdomare
(tillika registrator)                                                    B 24.
Aktuarie                                                                      B 22.

 

    Till borgmästare och rådman, som utövar ordförandeskap i rätten, utgår dessutom ordförandearvode med 1,000 kronor för år.
    Utöver ovannämnda löneförmåner utgår vidare provisoriskt dyrortstillägg enligt de grunder, som med avseende på sådant tillägg gälla för i Stockholm stationerade tjänstemän tillhörande den civila statsförvaltningen, ävensom rörligt lönetillägg enligt de grunder, som nu tillämpas för magistraten och rådhusrätten, vilka äro förmånligare än de som för närvarande tillämpas inom den civila statsförvaltningen.
    För ordförandena, andre assessorerna samt assessorerna å inskrivnings- och förmynderskapsavdelningarna innebär förslaget ej oväsentliga löneförbättringar.
    Sålunda införas såsom nämnt särskilda ordförandearvoden. Sådana utgingo före 1921 års lönereglering, men blevo genom denna avskaffade. Vidare har den nuvarande uppdelningen av assessorerna i två klasser, förste och andre assessorer, vilken icke torde äga motsvarighet annorstädes, ansetts böra hävas genom andre assessorernas uppflyttning till likställighet med förste assessorerna. För de assessorer, vilka tjänstgöra såsom inskrivningsdomare eller utöva överförmyndargöromål, har emellertid med hänyn till denna deras mera självständiga veiksamhet en något högre löneställning än för övriga assessorer ansetts påkallad.
    Även för den icke-ordinarie personalen med juridisk utbildning hava ställts i utsikt ganska betydande avlöningsförbättringar. Det slutgiltiga fastställandet av arvodena för denna personal kommer emellertid först sedermera att ske genom Stockholms stads tjänstenämnd.
    Att märka är att — frånsett själva avlöningen enligt resp. lönegrader — de löneförmåner, som sålunda angivits, endast tillförsäkrats dem som vid löneregleringens ikraftträdande innehava ordinarie befattning. Befattningshavare, som sedermera utnämnes eller befordras, har genom olika föreskrifter i regle-

mentet ålagts skyldighet att i avsevärd utsträckning underkasta sig minskning i avlöningsförmåner. Även i pensionshänseende underkastas blivande befattningshavare försämring genom att statens pensioner utgå med betydligt lägre belopp än dem som gälla för rådhusrättens nuvarande befattningshavare.
    Bland annat från dessa synpunkter har magistraten riktat invändningar mot förslaget. Därjämte har magistraten emellertid ifrågasatt lämpligheten överhuvudtaget av att nu inpassa rådhusrättens personal i det statliga löne och pensionssystemet, vilket som bekant självt befinner sig under omarbetning, helst som de statliga underdomstolarna — med vilka rådhusrätterna närmast syntes böra jämföras — ännu icke (frånsett vattendomstolarna) fått sina löneförhållanden reglerade i anslutning till det civila avlöningsreglementet.
    Det förtjänar antecknas, att stadsfullmäktige vid ärendets behandling beslöto göra det uttalandet, att stadsfullmäktige genom sitt beslut om löneregleringen icke tagit principiell ståndpunkt till frågan angående omorganisation av rättegångsväsendet i Stockholm.

W. H. W.