»Incoterms 1936». Internationella regler för tolkning av handelstermer utarbetade av Internationella Handelskammaren. Kommentar och översättning från franska av THOR CARLANDER. Jämförande texter med svensk översättning, utgivna av Sveriges allmänna exportförening. Paris & Sthm u. å. Nordisk Rotogravyr. 71 s. Inb. kr. 4.50.
    Enligt beslut på Internationella Handelskammarens kongress i Paris år 1920 tillsattes en särskild handelstermskommitté med uppgift att åstadkomma en handbok, utvisande huru olika länder uppfattade innebörden av de

380 LITTERATURNOTISER.vanligaste handelstermerna (transportklausulerna). Genom utsända frågeformulär införskaffades erforderligt material och första upplagan av »Handelstermer» utkom år 1923, innehållande definitioner för 13 länder, samt andra upplagan år 1928 med definitioner för 35 länder. Arbetet utgavs på svenska av Sveriges Allmänna Exportförening och den andra svenska upplagan anmäldes i denna tidskrift (1930 s. 362). Några år efter det andra upplagan utkommit, framfördes tanken att på grundval av det redan utförda arbetet sammanställa internationella definitioner för handelstermer och d. 26 juni 1936 godkände styrelsen ett av kommittén framlagt förslag till en sådan samling, som utgavs under titeln »Incoterms 1936». Originaltext är den franska texten, som översatts till engelska och tyska genom Internationella Handelskammarens försorg; i den svenska upplagan finnes förutom dessa tre texter en översättning till svenska av jur. utr. kand. THOR CARLANDER, som i egenskap av medlem i kommittén medverkat till reglernas tillkomst.
    De i »Incoterms» behandlade termerna äro: Ex Works, F. O. R. (med angiven avsändningsort), Free (med angiven inlastningshamn), F. A. S. (med angiven inlastningshamn), F. O. B. (med angiven inlastningshamn), C. & F. (med angiven bestämmelsehamn), C. I. F. (med angiven bestämmelsehamn), Freight eller Carriage Paid to--- (med angiven bestämmelseort), Free eller Free Delivered (med angiven bestämmelseort), Ex Ship (med angiven hamn) och Ex Quay (med angiven hamn). Tolkningsreglerna förklaras vara utarbetade till tjänst åt sådana säljare eller köpare, som vid sina köpeavtal icke kunna begagna sig av kontrakt av upprättad standardtyp. De skola tillämpas när parterna överenskommit att ställa sig »Incoterms 1936» till efterrättelse. Det är sålunda icke meningen att söka tvinga affärsmännen att använda dem eller att de skola tjäna som bas för en internationell konvention. För varje handelsterm redogöres i ett antal punkter för säljarens och köparens åligganden.
    I en kort kommentar utvecklar Carlander närmare de principer, som legat till grund för kommitténs reglering av föreliggande frågor. Därvid berör han även frågan i vad mån definitionerna överensstämma med svensk lag och konstaterar att »Incoterms» i stort sett ansluta sig till svenska köplagens stadganden och till i Sverige rådande handelsbruk. Endast ett par mindre skiljaktigheter påpekas, nämligen i fråga om tidpunkten för farans övergång; vid köp f. a. s. (free alongside ship) samt c. &. f. och c. i. f. kan det nämligen enligt »Incoterms» regler inträffa att faran övergår på köparen något tidigare än den skulle göra enligt 17 och 10 §§ i svenska köplagen. Såsom Carlander slutligen framhåller, är det antagligt, att det internationella samarbete, som äger rum på privaträttens område, förr eller senare leder till en gemensam lagstiftning på köprättens område och med hänsyn därtill torde de regler, som sammanfattats under benämningen »Incoterms», kunna komma att spela en större roll än vad som närmast avsetts därmed.
    Arbetet är försett med ett företal av justitierådet ALGOT BAGGE, i vilket denne vitsordar den stora betydelsen av ifrågavarande samling av tolkningsregler och uttalar en önskan att den skall komma till allmän användning.

C. Lj.