Nordisk Tidsskrift for Strafferet. H. 1 1938 inledes av en kort artikel av prof. RAGNAR BERGENDAL, vari denne framför sin lyckönskan i anledning av tidskriftens fyllda 25 år. B. betecknar det såsom naturligt — med hänsyn till saknaden av gemensamma nordiska lagar på straffrättens område — att tidskriften endast i mindre mån berett plats åt rent juridiska, kommenterande eller dogmatiska undersökningar och i stället hållit de legislativa ämnena i förgrunden. Han säger sig ofta ha funnit mest att lära av bidragen med kriminologiskt innehåll och uttalar som ett önskemål för framtiden en något starkare penologisk inriktning — med möjligast konkret framlagda undersökningar av straffbehandlingens resultat. I häftet fortsätter och avslutar vidare Vicefængselsinspektør AAGE WORM sin brett lagda redogörelse för 1930 års belgiska abnorm- och återfallsförbrytarlag (la loi sur la défense sociale). Direktør CONRAD FALSEN kåserar livfullt om Opstad tvangsarbeidshus i Norge. Den svenske läsaren observerar, att man på Opstad har samma obehag av de psykopatiska elementen som på olika svenska anstalter inom det kriminalpolitiska området. Recensionsavdelningen i häftet är mycket givande — domstolsjuristen och straffrättsteorikern torde bliva sär-

390 TIDSKRIFTSÖVERSIKT.skilt tacksamma för den belysning, prof. S. HURWITZ i en recension av Schwinges och Zimmerls »Wesenschau und Konkretes Ordnungsdenken im Strafrecht» giver åt ett avsnitt av den svårtillgängliga straffrättsdiskussionen i det nya Tyskland, och alla kriminalister torde finna nöje i läsningen av Politiadvokat A. LOTINGAS anmälan av dr Kemps arbete om prostitutionen. Föremål för omnämnande äro vidare bl. a. Nordisk Kriminalistisk Årsbok 1936 (av Landsretsfuldmægtig ERIK WESTERKJÆR) och Salomons »Människovård i stället för fångvård» (av f. d. överdirektör V. ALMQUIST). — H. 2 inledes med en minnesruna över Frantz Dahl, författad av prof. HURWITZ. Sekretær TRYGGVI SVEINBJORNSSON refererar den nya isländska lagen om sterilisation och kastrering, och direktor HARTVIG NISSEN avhandlar i en längre artikel, betitlad »Forvaring eller relativt ubestemt straff?», ett norskt straffrättsproblem. Han kritiserar den på sistone i § 39 a av norska strafflagen knäsatta »dubbelspåriga» anordningen straff + skyddsåtgärd för de särskilt farliga förbrytarna men rekommenderar de lege ferenda icke — såsom på tongivande håll inom dagens svenska kriminalpolitik — ett system med enbart skyddsåtgärd utan förordar i stället en återgång till 1902 års strafflags ursprungliga ståndpunkt med endast straff — visserligen med obestämd strafftid. Hans skäl för denna uppfattning äro väsentligen rent praktiska — det låter sig enligt hans mening ej göra att för dessa farliga brottslingar anordna den straffet efterföljande skyddsåtgärden på ett sätt, som gör den väsenskild från straff, och det blir ekonomiskt fördelaktigare för staten att bygga och driva blott ett slags anstalter i stället för två. Bland övriga bidrag märkas uppsatser av kanslirådet HJ. NYMAN om »Nya former i Sverige för villkorlig dom» och Rigspolitichef THUNE JACOBSEN över »Enhedspoliliets Gennemførelse i Danmark», den senare särskilt aktuell för svenska läsare med hänsyn till riksdagens nyligen framställda begäran om utredning rörande det svenska polisväsendets förstatligande.

K. H.